Hej, hade velat bolla lite funderingar med er andra föräldrar. Jag är då ensamstående mamma till en 6 mån gammal bebis och har sedan jag var gravid sagt att jag aldrig ska träffa någon ny och "utsätta" mitt barn för det (baserat på antagandet att det skulle vara något dåligt för barnet). Samtidigt så vet jag ju att livet händer och man behöver inte vara singel livet ut för att man har barn. Jag vill ju ha fler barn i framtiden, till exempel. Och en styvpappa kan ju vara något positivt också. Nu har jag träffat någon. Vi har en vänskaplig relation men han är absolut intresserad av mig och jag känner samma för honom, men är avhållsam. Vet inte om jag är en oansvarig mamma om jag skaffar en ny partner när mitt barn är så litet? Hur tänker ni kring dejting och relationer när man har små barn? Kramar