Jag födde vår dotter 20/5 och igår var vi ute på premiärturen i vagnen. Vi har köpt en Britax smile 5Z och jag upplever att ena framhjulet har ett klickande ljud (sjukt störigt). Det var inget som vi upplevde i butik. Är det någon annan som har en liknande upplevelse?

Jag har varit fruktansvärt rädd för missfall för att det hänt tidigare så när det plussade på stickan denna gången så var det verkligen blandade känslor! Jag plussade svagt den 13/5, tog ett digitalt som visade 1-2 veckor den 15/5 och sedan ett starkt den 19/5. Men jag tycker inte att jag haft några symtom överhuvudtaget, bortsätt från mina ömma bröst. Enligt appen jag hade när den räknade från min senaste mens, 12/4 så skulle jag vara i v 6+0 idag.

Åkte till akuten igår för att jag har varit orolig för att det eventuellt ska vara tidigt missfall, pga de bristande symtomen. Läkaren mätte och tittade, hon tyckte sig vara lite osäker men tror att hon såg den där gestationssäcken.Men då skulle jag vara i v 5+0.

Jag är så orolig att något ska vara fel och jag vill verkligen inte tappa detta. Har fler upplevt samma eller liknande?

Han har 2 barn sen tidigare som bor hos oss varannan helg och där är det också komplicerat...

Jag funderar allt oftare på att separera men det som tar emot är att jag vill ha ensam vårdnad men känner mig taskig som "tar hans dotter ifrån honom". Så jag biter ihop men är aldrig glad nu för tiden.

Någon som känner igen sig eller vart med om samma? Hur har en sån separation gått i eftehand? Vad har varit tuffast?

Vi har rutin på kvällen för läggdags och brukar trycka på bröstet för att det ska komma mer.

Varit så här i två veckor till och från.

Fler som haft det såhär?🥲

De senaste åren märker jag att min och mammas relation har blivit sämre och sämre och sedan jag blev mamma har hon visat ett totalt ointresse för både mig och mitt barn. Jag lades in med svår havandeskapsförgiftning och blev kvar på bb över en vecka. Hon hörde inte av sig en enda gång för att fråga hur jag mådde eller för att få se bild på bebisen osv. När jag kom hem från bb fick jag förlossningsdepression, och hon erbjöd sig aldrig att komma och avlasta eller fråga hur jag mådde. När jag berättade att jag mådde dåligt sa hon bara ”vill du att jag ska tycka synd om dig nu eller?”.

Hon har aldrig någonsin visat ett intresse för sitt barnbarn och trots att vi bor ett par km ifrån varandra kommer hon nästan aldrig och hälsar på. Hon har också explicit sagt att hon inte kommer att vara barnvakt någon gång. Detta beteende har gjort att jag mer och mer överväger att säga upp kontakten. Jag förstod sedan innan att hon skulle ha noll intresse av sitt barnbarn, men jag är ju ändå hennes barn och någonstans borde hon väl ändå bry sig om MITT mående i alla fall?

Är detta något man kan klippa kontakten för eller hur ska jag göra? Jag känner ju att jag mår dåligt av den här relationen, samtidigt som jag såklart fortfarande vill ha en mamma..

har även inte fått problem med illamående, trötthet,

undra bara om nån har vart med om en brun blödning så här tidigt och kan lugna ner mig lite på traven är första gången jag är gravid, är tacksam för all hjälp som går

Gravid vecka 14+3 och har sedan gårdagen ont på höger sida. Enbart när jag rör mig.. exempelvis böjer mig fram. Känns nästan som om något är i kläm eller trycker på. Går inte över med Alvedon. Bör jag vara orolig? Vad kan det vara? Någon som upplevt liknande?

Jag och min partner har gjort en fertilitetsutredning och försökt länge, vilket kanske ökar min oro. Vi gjorde ett tidigt ultraljud i fredags och då såg man ett hjärta som slog.

Både igår och idag har jag haft väldigt milda symtom, knappt märkbara, och de skrämmer mig verkligen. Jag läser att de kan va vanligt men att de ändå är en del som fått missfall när de blivit såhär. Kan ni snälla dela med er av era erfarenheter?