Hej på er,

velat fram och tillbaka om jag skulle skriva eller inte, men efter fjärde dagen i rad när jag ligger och gråter med min bebis i famnen behöver jag veta om jag inte är ensam.

För fyra veckor sen föddes mitt första barn efter enligt mig en ganska traumatisk förlossning. Efter kändes dock allt magiskt med henne och min man på BB och första veckorna hemma. 

Nu dock sen lite mer än en vecka tillbaka har allt känts oerhört jobbigt. Hon har hamnat i någon fas där hon bara vill ligga på mig på dagarna och helst bara amma/suga på tutten samtidigt innan hon somnar. Jag kan inte heller lägga henne i tex babynest för då vaknar hon, skriker och jag får börja om med amning så hon somnar om. 
 

Detta gör så jag spenderar 90% av dagen ensam i soffan medan detta går om i en cirkel. Jag får verkligen panik av detta och ångest. Ser alla uppdatera när de är ute och njuter av vädret och livet medan jag ligger här instängd och ensam så har till och med tagit bort all sociala medier då jag inte klarar att se det.

Då jag börjat gråta varje dag och känner mig som världens sämsta mamma för jag HATAR amning och denna situation, samt då hon är så bökig, orkar jag inte heller ha hit någon, inte ens min mamma. 
 

Min man vill ju hjälpa till men inget han gör hjälper med henne, så jag känner mig så otroligt ensam med ansvaret för henne här hemma då jag inte KAN ta mig någonstans medans han kan åka till gymmet, handla, till jobbet och vänner. Jag blir liksom så avundsjuk så jag blir arg och ledsen.

Känner mig som sagt hemsk pga alla dessa tankar då jag älskar min dotter men jag samtidigt inte orkar med henne såhär mycket. BVC har väl börjat märka att jag mår dåligt men jag orkar inte heller prata om det med någon för jag skäms.

Är det någon som varit i samma sits och har några tips eller något? Säger någon mer att man ”ska passa på att njuta” kommer jag kasta min telefon ut genom fönstret.

Obs har provat bärsele/bärsjal men funkar typ i 5 min, sen börjar hon skrika igen 

Tack <3

Hej på er!

Om två dagar har jag BF och nu går ju tankarna åt alla håll när man ska försöka föreställa sig livet framöver. En av mina största funderingar är ju ammandet.

Först och främst är jag nojig över om det ens kommer gå (har tyvärr minibröst även om de växt lite nu under graviditeten) men om det går kommer jag gärna vilja både flaskamata och amma. Är det några här som har gjort det?

Kanske är själviskt men jag får panik av att jag ska vara enda matkällan till mitt barn (så jag ändå kan åka iväg någon timme eller två utan bebis och att det blir kaos) samt ge min man möjligheten att bonda över matningen med henne också.  
 

Har ni några tips eller så hur man går tillväga isf? Köpt en bröstpump samt sånna förvaringspåsar.

Hej!

Jag är gravid med mitt första barn och de senaste dagarna när jag gått har jag ibland fått en riktigt ”huggande” känsla i underlivet. Jag är sjukskriven med foglossningar och känns inte som samma smärta. Idag har det känts väldigt mycket varje gång jag rest mig upp (strålar ut smärta, känns från slidhålet typ?) - någon som upplevt samma? 

Hej, Är gravid i v.14 och har sedan v.6 och framåt mått som en påse skit ungefär. Mår illa konstant, kan knappt äta, kan knappt lämna huset och sover i princip hela tiden pga det. Som toppen av allt blev jag dessutom av med jobbet, så spenderar i princip all tid hemma själv och mår dåligt. Får grymt stöd av min man när han är hemma, men känner mig så otroligt ensam. Hör knappt av mina vänner och blir dessutom inte bjuden på saker längre… allt detta gör så att jag bara är ledsen och nedstämd hela tiden, vilket också gör att jag inte är taggad på barnet alls. Det ger mig i princip bara ångest. Ver ju att jag kommer älska barnet när det är här, men just nu känns det bara skit och ensamt - vill inte heller prata om min man om den känslan då han är så taggad. Någon som känt samma och har några tips? Känner mig så otacksam och värdelös :(

Hej! Är gravid med mitt första barn och mår än sålänge skit. Knappt lämnat huset på 3 veckor pga illamående och trötthet, men fått Legigan utskrivet som hjälper lite. Nu har jag dock de senaste två-tre dagarna har nästan som mensvärk i magen. Är en molande smärta som ligger och gror hela dagen. Läst att det är ganska vanligt men blir ändå lite orolig - någon som haft samma?