Det är väl igentligen nu man ska vara överlycklig, hoppa jämfota och bara skratta och le? Jag är ju gravid och vi har nyss flyttat in i drömhuset.. Sambon är underbar och gör allt för mig, han frågade så fint härom dagen om jag ville förlova mig med honom.. Trots allt detta så kan jag inte känna någon lycka, är ständigt arg och känslosam, jag skäller ut sambon för ingenting, jag är verkligen ett monster, och när man är ensam så kommer massa funderingar om allt möjligt, jag vet att jag älskar honom men ändå känns det som att jag kommer bli ensamstående till slut.. Han vill verkligen leva ihop med mig och jag med honom.. Men jag känner ingen glädje och jag vill bara vara ifred igentligen, jag får massage, god mat, hjälp med allt men fan va jag är otacksam. Usch min graviditet är verkligen hemsk, varför ska jag vara ett sånt jävla monster :( vill bara känna glädje igen och kunna visa att jag faktiskt älskar min sambo :( hormonerna bara flödar, arg, ledsen och aldrig glad... Vill ha någon att prata med :( jag är igentligen världens mest positiva tjej men nu spökar humöret ordentligt.. Vad ska jag göra?