Jag å min sambo har börjat jobba 100% nu när vår dotter på 1,5 år börjat dagis. Trotsåldern börjar komma å hon slår eller kastar saker när hon inte får som hon vill. Det kämpar vi med. Efter dagis verkar hon vara heeelt slutkörd av all lek å bus på dagis. Känner att jag aldrig hinner det här med fixa mat, diska, sätta mig ner innan det ska nattas. Eftermiddagarna består oxå av mycket skrik å trots. Fattar att detta är en del av utvecklingsfaser, men finns det någon som har tips för att överleva vardagen? Är gråtfärdig i slutet av veckan för allt som görs varje dag på repeat. När hon lägger sig vid 18-19 gör vi föräldrar detsamma för vi orkar inte mer. Det sliter på oss också som par. Hjälp!
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Dela upp sysslor - tvätt, disk, matlagning, städning. Diskutera med partner om vad som är "viktigast" under veckodagarna och byt annat till helgerna. Ge en frukt, macka, knäckebröd, yoghurt eller något annat som stillar hungern. Antingen ha med något i väskan när du/partner hämtar eller ge direkt när ni kommer hem..eller båda två. Även om de får mellis på förskolan så är många barn hungriga när man hämtar. Försök att få in en rutin som funkar för er. Tips: Sätt på en ljudbok för dottern medan du fixar om du är ensam, Alfons Åberg finns på Spotify. Planera nästa veckas mat under helgen, försök att göra det lätt för dig/er. Om du vill göra potatismos, koka potatisen kvällen innan, bara att ta ut, värma på o mixa resten. Eller tex. Köttbullar/Köttfärssås - laga på helgen eller en kväll, frys in i portionspåsar så du bara behöver värma när det är dags. För de dagar 9-13 min är för lång tid att koka pasta. Se till att ha snabbmakaroner! Finns även "snabb spaghetti" som kokar på 3 min från Barilla
Hej, det är mycket ny situation för ditt barn som måste anpassa sig till att inte se sina föräldrar så många timmar varje dag. Det är en stor förändring och ni alla är stressade så kdet är klart att barnet avreagera då hon inte kan hantera känslor så bra ännu och inte heller prata särskilt bra (antar jag). Alla barn har tid när de försöker kasta saker i ilskan. Nu minns jag inte exakt hur gammal vår tjej var när hon gjorde det men vi körde 2 taktik - när hon vår lite över 1 år ignorerade vi det för det var att hon bara ville se reaktion och då gick det över, när hon vår större då kom det tillbaka vid ilske utrbåt och jag började ta saker hon kastade tex kastade hon sin leksak då sade jag att jag måste ta den tills hon lugnar sig. Så klart var hon upprörd då att saken försvinner och ville ha den tillbaka men fick vänta = hon slutade kasta inom några veckor. Om ni har saker ni bryr er om (inte hennes leksaker) är det nog bäst att plocka undan de än så länge. Jag upplevde exakt samma när vår dotter började förskola vid 1.5 dvs att vi aldrig hann umgås, att man inte hann med maten (eller orkade inte ens laga), att tjejen var ofta laddad och övertrött. Jag brukade ge frukt på vägen hem = blev bättre attityd, tog bort första hungern. Sen ofta hade vi tv i 30 min så hon kunde sitta och slappna av lite istället för att bråka och hon var faktiskt lugnare efteråt (jag vet att tv är inget bra men ja vad ska ma göra och då fick man lite tid att tex laga mat). Sen brukade vi försöka umgås så mycket vi orkade och på ett lugnande sätt tex pussel etc och brydde oss inte så mycket om att städa, det kan man göra på helgen. Har ni möjlighet att göra tjejens tid på förskolan kortare? Tex ta ut lite föräldradagar i timmar eller så att hon går ditt en dag mindre I veckan (i alla fall i 2-4 månader)? Eller växla så den ena börjar jobba senare och kör dottern senare till förskolan medan den andra börjar jobba tidigt och hämtar tidigare? Hur som helst kommer det ordna sig med tiden men räkna med att det kan ta några månader.
Hon är säkerligen helt slut efter en dag på förskolan! Kan du och sambon kanske ta varannan dag på vardagarna där den ena ägnar dottern 100% uppmärksamhet och den andra lagar mat, diskar och plockar? Städning kanske kan vänta till helgen? Har ni möjlighet till avlastning någon helg i månaden så ni som par kan hitta på något utan barn?
Får jag fråga varför behöver just DU hinna med att fixa mat och diska? Vad gör din partner under tiden? Tänker bara att vi har alltid växlatr - om jag lagar mat, så leker min man med barnet och tvärtom. Dvs en är nästan alltid upptagen med barnet medans den andra gör nåt annat (antingen till hela familjen så som matlagning, eller till sig själv som att gå duscha). Men det är sant - vi brukar aldrig laga mat varje dag, som oftast varannan dag, då det knappt tarlängre tid att göra en dubbelsats av nåt i jämförelse med matlagning varje dag:-) Jag vet att våra grannar som har en son i samma ålder som våran (ja, 3 dagars skillnad, hehe), där brukar en förälder gå ut med barnet medan den andra fixar hemma. Man måste bara hjälpas åt annars funkar det inte.
Hej! Jag har dessvärre inte så mycket tips men helt klart igenkänningsfaktor, som kanske tröstar lite. Jag skrev nyss inlägget ” Trötthet och matvägran efter förskolan” som beskriver vår största utmaning just nu, men generellt är det trötthet och behov av full uppmärksamhet efter förskolan, dåligt ätande och dålig sömn just nu. Med förkylningar på det är vi en trött familj som hankar viss fram. Vi har själva inte gjort det ännu men diskuterade precis att vi borde börja göra storkok på typ söndagar och onsdagar för att slippa den stressen efter jobbet och tillåta mys/lek istället. Men annars lika sökande efter goda råd som du.