På nyår är vi bortbjudna hos svärföräldrarna. De bor i en liten (1,5 rum) lägenhet och tanken är att jag och sambon tsm med bebis ska få övernatta i gästrummet som föreningen hyr ut som också det ligger i samma trapphus. Gästummet ligger tre våningar ner. Med hiss tar det ca 2 min dörr till dörr och kke lite längre med trappor. Vi har en kamera babymonitor som sträcker sig 600 m så vi funderar på att sitta med bebis i gästrummet tills det somnat en stund och sen smyga ut till svärföräldrarna några trappor upp och käka middag och bevaka bebis via monitorn. Och sen att nån av oss går ner o tittar till honom varje 30 min även om han ser ut att ha det bra. Är vi oansvarsfulla som ens funderar på detta alternativ? Vi kommer självklart vara med honom runt 12 slaget för att trösta ifall han vaknar av ljud från fyrverkerier. För er som undrar varför han inte kan sova uppe i sängen hos svärföräldrarna så kan jag säga att vi försökt flera gånger när vi vart på besök men pga det ej finns dörr mellan sovrum och vardagsrum så låter det en hel del och släpper en ljus. Vår bebis vaknar lätt om han hör skratt/röster och vill ha det totalt mörkt annars vaknar av ljuset. På senaste bvc besöket sa barnmorskan att bebis var stark i naken och van att ligga på mage så han kan börja sova i egen säng och vi behöver inte oroa oss om han vänder sig på mage i sömnen då han är så pass stark i nacken att han kommer flytta på huvudet så han inte ligger med näsan ner. Detta var självklart inte en uppmaning att börja lägga honom på mage när han ska sova för det är farligt. Värt att nämna är att bebis har ännu inte vänt sig från rygg till mage någon gång hittills. Behöver tips, är det rimligt att lämna honom sovandes ensam med övervakning eller är det oansvarsfullt? Tänker att det går att jämföra lite grann med att bo i en villa och bebis sover på övervåningen…
Lina95
Har du några frågor till Lina95?
Logga in för att kunna fråga Lina95 frågor publikt eller anonymt.
Jag fick barn för 16 veckor sedan. Åkte på grad 3 bristning som precis läkt men har fortfarande känningar från analen o lite läckage därifrån. För 3 veckor sedan lyckades vi ha penetrerande sex för första gången, då utan kondom pga det skavde för mkt med kondom. Ska nämna att jag haft problem med beröring där pga blivit överkänslig efter förlossning och fick tips från gynläkare att utsätta området för ” må bra beröring” så att området vänjer sig vid det o slutar signalera smärta. Så vi har testat med några veckors mellanrum att mysa och alla gånger kändes omöjligt så fort man närmade sig penis då det stack till i underlivet och hålet kändes ” stängt”. Vi lyckades som sagt ha sex för 3 veckor sedan för första gången men avbröt ganska fort pga kände obehag i bristningsärret. Sedan dess har jag haft känningar som mensvärk som jag först trodde var ägglossning. Den värken har kommit och gått och just nu har jag haft det konstant i några dagar. Inget tecken på mens och igår var beräknad mens för mig. Tog clear blue digitaltest igår som visade ” inte gravid”. Har haft min mens 2 gånger sedan avslaget slutade och ammar inte. Finns det nån chans att jag är gravid? Är helt skräckslagen då jag känner inte igen värken i magen, kan inte minnas att jag hade det de två andra gångerna jag fick mens efter förlossningen😣
Har ni några tips på babyalbum/bok där man har fria rader att fylla i om bebisen och alla de olika faser den går genom? Jag köpte boken ” när jag var liten” den med nallen på framsidan när jag var gravid och den är bra med intressanta frågor men jag saknar alternativet att ha flera rader att skriva om vad bebis gör/gillar vart eftersom han växer. Kul att ha när man vill jämföra med framtida syskon. Någon som har tips på sån bok att köpa? Jag vet att man kan ta ett vanligt anteckningsblock och fylla i men jag vill ha nåt mer rejält som pallar med alla framtida flytt och tål att bläddra i flera gånger osv.
Min bebis är 15 veckor och har sedan 4 veckor tillbaka börjat bli tröttare och tröttare och orkar inte vara uppe mer än 45 min innan han börjar bli trött och börjar gnälla. Oftast gnider han ögonen flera gånger redan efter 30 min, har det gått 45 så börjar jag natta honom och då tar det 15 min tills han somnar i sjalen. Totalt är han alltså uppe 60 min varav 45 min aktivt utanför sjalen. Då sover han totalt 2 timmar i sjalen, vaknar först efter 45 min och vaggar då honom tillbaka till sömns för att sova i ytterligare 1h och 15 min. Vi har försökt dra ut på stunderna han är vaken men då blir det skrikfest om vi inte börjat natta honom innan 1h har gått och han är hinner bli övertrött och kan inte somna förrän det gått 2,5 timme sedan han vaknade. Han försökt ge honom mer mat men han spottar ut det vill inte ha mer/ oftare. Har ni varit med om att att era bebisar bara orkat vara uppe i 45 min åt gången på dagen efter att ha sovit 2h åt gången?
Vår nu 14 veckors bebis som tar ersättning på heltid sen födsel. har sen några veckor tillbaka gått från nästan aldrig spy till att spy rätt mycket efter varje måltid. Vi har testat allt, tar flera pauser i matningen och rapa varje 40 ml men han spyr ändå direkt efter eller så sent som 2 timmar efter matningen. Varje kväll så skriker han som en stucken gris och verkar hungrig för han vill dricka men släpper flaskan och vrider sig och skriker och dricker igen. Tillslut blir han så arg att han vägrar nappen. Detta har gjort att han äter inte samma mängd han ätit tidigare ( har gett 120ml var 3 timme), nu får han i sig i snitt 60 ml varje måltid och spyr ut typ halva det. Först trodde vi att det bara var 3 månaders trots men han skriker som att han har ont? Nu ikväll testade vi tillslut att ge honom alvedon 2,5 ml för han skrek som aldrig förr och då slutade han skrika efter 20 min o sov🧐 Första gången han lyckas sova innan midnatt på flera veckor sen besvären började! Någon som känner igen detta? Vi har nämnt att han äter sämre på bvc när han fick vaccinet men BM viftade bort det som normalt eftersom han går upp i vikt. Dock börjar besöken hos bvc bli mer sällan nu så jag tror definitivt att han kommer gå ner i vikt tills nästa gång vi ska dit igen om en månad
ALLTID när vi är på besök hos svärföräldrarna med vår bebis och han slocknar på mig så tjatar svärmor att ” du kan ge mig honom så sover han på mig så får du fika/gå på toa osv. Detta trots att jag inte har några problem att äta med en hand och ha andra handen på honom. Jag har sagt att han vaknar när man flyttar över honom till någon annans famn men hon fortsätter tjata. Hon frågar det flera gånger VARJE gång vi är på besök. Ibland känns det som att hon mutar med mer fika bara för att ha ursäkten att ta säga ” jag kan ta honom så sover han vidare på mig” . Detta har hon sagt varje gång vi vart på besök sedan han föddes! Vi besöker svärmor o svärfar ca 1 gång varannan vecka så jag är ganska trött på höra det nu. Är det bara jag som tycker att man inte väcker en sovande bebis genom att skicka över honom till svärmor? Och är det normalt att nyfödd bebis sover på andra personer än sin mamma och pappa första tiden? Vår bebis brukar ibland vakna upprörd och skriker av en mardröm och tanken på att han öppnar upp ögonen efter en mardröm i någon annans famn än oss två känns sådär. Han förstår knappast redan nu att det är hans farmor han vaknar hos. Han är nu 2 månader och har precis börjat känna igen mig/pappan då han lugnar ner sig när han öppnar upp ögonen o tittar på oss efter vaknat från mardröm. Tidigare var det tydligt att han inte riktigt förstod att vi var hans föräldrar då han vaknade ängslig och skrek ännu mer när han öppnade ögonen och såg oss. Är jag överkänslig som inte ger sonen när han sover till svärmor? Eller gör jag rätt i att han sover på mig/pappan när vi är på besök? Känns inte som en grej som ingår i en farmors roll, att bebis ska sova på hennes bröst speciellt när han är så liten, vet inte varför hon tjatar så mycket om det. Han sitter i hennes famn när han är vaken så hon får ju tid med honom, förstår inte varför hon kräver att han sover på henne då…