Hur ställer ni er till kommentarer om hur ni ser ut nu under graviditeten? Igår frågade min väns mamma ”Hur många kilon har du gått upp egentligen?” Behövde tänka lite för att inse vad hon sa. Efter en stund säger jag att jag gått upp mer än vad jag kanske velat. Inte mer med det ska det fortsättas diskuteras om MIN kropp. Inte nog med det säger hon ”Ja för såhär såg du ju inte ut innan.” Varpå jag svarar ”Nej det hoppas jag ju inte jag är ju gravid?” Det tog inte slut där utan då skulle det påpekas hur rund jag är i ansiktet. Inte det första jag får höra och det gör mig så ledsen, vad ska man svara? Det sätter ju sig i huvudet, hade det inte varit för jag bär på min lilla dotter hade jag slutat äta för längesen. Så fort jag kom hem bröt jag bara ihop, så fick min sambo trösta mig resten av kvällen och natten. Han lika chockad 😅
momapa
Har du några frågor till momapa?
Logga in för att kunna fråga momapa frågor publikt eller anonymt.
Hej! Vad menas med ”övervakning av högriskgraviditet, ospecificerad”. Jag har läst min journal och sedan november har hon antecknat det ifrån ”normal graviditet” till ”högriskgraviditet”. Vad menas med det? Vad kan hända? Hon har inte berättat något för mig om detta och blev genast orolig. Googlar jag hittar jag för folk 35+ men jag är ju endast 20 år gammal. Och att det ska gå från normal till högriskgraviditet i v 30? Är så orolig och rädd just nu 😞
Trivs verkligen inte med att växa.. döljer det med stora kläder men märker det knappt funkar längre och jag ser bara mycket större ut då. Blir tex bjuden på mat av vänner osv men tackar nej. Går inte på Ica om jag verkligen inte måste. Går inte ut och går för är rädd att möta någon. Sitter mest inne men får panik på det med. Tar avstånd från familj. Var en vän som kom och överraskade mig med bebiskläder här om dagen och blev så glad, och hade då inte några genomtänka kläder då hon dök upp utan att jag visste. Och det är ändå en nära vän. Men då utbrast hon ”vad stor du blivit nu!”... det är verkligen jättejobbigt. Vill kunna glädjas och visa det men jag trivs verkligen inte. Inte länge kvar heller och väntat hela graviditeten på att sprudla om det men det kommer aldrig 😭 Är ju inte bara magen som växer utan mina lår, bröst ja ni vet grejen 😅 Någon som upplevt samma och har ni tips? Känner mig så otacksam när jag faktiskt fått möjligheten att bli gravid och känner såhär. Älskar ju tjejen i magen mer än allt och har ju väntat på detta hela livet men trodde inte jag skulle känna såhär...
Hej! Jag undrar om någon har bra tips mot illamående? Har fått lergigan utskrivet men det funkar inte. Det enda jag klarar göra på dagarna är att ligga rakt upp och kolla i taket för att försöka släppa tanken om att spy. Ska börja nytt jobb om någon vecka också och vill inte det ska förstöra för det heller. Kan inte hitta på något heller pga det så det blir bara att jag ligger hemma, flyttar mig från sängen, till badrummet för att spy och ligga där halva dagen, sen om jag orkar lägga mig i soffan. Vad kan jag göra?? 😞
Hej. Jag är en tjej på 19 år som blivit oplanerat gravid med en kille jag bara träffat i snart två månaders tid. Han är också 19 år. Jag går inte på p-piller vilket jag berättat för honom så han vet vad som kan hända. Och att jag inte kommer göra abort ifall så blir fallet. Så vi båda har tagit risken och gjort ”fel.” Jag har gått på p-piller av och till sedan jag var 14 men har aldrig lyckats bli gravid. Så jag trodde inte det skulle ske nu heller men det har skett. Jag är gravid. När vi har pratat om det innan har han hotat med att aldrig prata med mig igen om jag skulle behålla det, och att jag skulle förstöra hans liv. Men ändå har han legat med mig, fullt medvetande om att jag inte skyddar mig och inte skulle klara ta bort det. Så det är lika mycket hans fel, eller? Jag är så rädd för hur jag ska berätta det för honom, hur han kommer reagera och hur det kommer sluta. Jag vill inte göra abort, men är rädd han kommer tvinga mig till det. Har inte träffat hans familj, så är rädd hur dem skulle reagera också. Så mycket tankar som går just nu. Någon som varit i liknande sits? Hur ska jag tänka? Hur ska jag berätta det på bästa sätt? Vad gör jag?