Hej, Jag har en 6 veckor gammal bebis här hemma som har under några dagars tid börjat skrika på kvällarna. Han skriker så han blir alldeles illröd i ansiktet. Helt otröstligt. Han har ätit, blöja och allt annat har jag testat. Jag vaggar honom till sömn och han somnar efter ca 1.5-2 h. Men då sover han på mig och sover mellan 4-5 timmar på natten. Min man kan knappt ta i honom för då skriker han ännu mera. Jag vill bara veta om det är någon som känner igen sig? Och vad kan det bero på, tror jag har googlat sönder mig. Han har sköter magen och jag ammar fullt. Kan det vara att han är övertrött? Jag gråter flera gånger om dagen och vaknar upp på natten med sådan ångest i bröstet för hur morgondagen kommer bli. Hoppas bara på att detta är en fas i allt. / Nybliven mamma
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Äntligen fick jag svar varför han har skrikigt så mycket. Det visade sig att min lille får för lite mat i sig när jag ammar. Så nu gäller det att pumpa och ge ersättning när det behövs, får troligtvis tillbaka min glada bebis då. Tack för alla svar!
Låter som kvällsoro, är jättevanligt hos små bebisar. Här i länken finns bra tips: http://www.babybaby.se/2016/12/kvallsoro-maratonamning-och-magknip-17-akuta-tips/
Det första utvecklingssprånget brukar väl vara runt den tiden? Det finns en app (typ 40kr) som heter "Växa och upptäcka världen" Den beskriver väldigt bra när de olika faserna är och vilka tecken man ska hålla utkik efter. Kollade appen nu och det står såhär om första språnget: Ge akt på följande tecken: * Gråter inte av de vanliga anledningarna som till exempel smutsig blöja, hunger eller sömnbrist *Är bara tyst när bebisen är med dig *Plötsligt vill ha mycket mer fysisk kontakt *Vill amma oftare
Vill först bara säga att du är en fantastisk mamma! Alla barn är olika så det är svårt att säga vad det kan vara. Min dotter var så ett tag med på kvällarna när hon var mindre. Fick gå runt och vyssa och gunga. Stod som vi dansade tryckare med henne och stampade ner med hälarna i golvet först när vi bar på henne. Dra barnvagnen över trösklar hjälpt ibland med. Hon fick ofta sova i sitt babynest mellan oss och så höll jag en arm runt hennes rumpa och rygg, då blev hon tryggare. En del barn känner sig trygga i bärsele med. Hon var också mycket bubblig i magen även om hon bajsade. Gav henne magdroppar och bar på henne i ”kungastolen” och ”tigern i trädet” bl.a. Man vill verkligen göra det bästa för sitt barn men man måste tänka på sig själv med. Sömn är viktigt för att må bra och orka. Kan inte din man gå på barnvagnspromenad en stund på dagen så du får sova? Viktigt att kunna dela på ”bördan” med. Även om man är föräldra”ledig” så behöver man lite utrymme för återhämtning med. Tänk på att BVC/MVC erbjuder samtalsstöd om du känner att du behöver prata med någon utomstående. Även om det är helt underbart att få barn så är det faktiskt väldigt tufft med och det är okey att känna så. Man måste inte ”passa på att njuta” hela tiden. Var rädd om dig och ta hjälp av varandra och andra!