Vad gör man? Min son pratade alltid bra om kompisen som vi kan kalla John. En dag följde John med hem och efter det satte jag stopp! John sprutade massa vatten i HELA huset, ljög för mig när jag konfronterade honom, gömde vattenpistoler när jag för 50-11 gången sa till honom att sluta spruta på grannarna. Hans svar till det var att jag inte bestämde över honom! Jag blev tokig! Min son är blyg och snäll men efter de lekte så ljög han för mig och var trotsig så jag förbjöd John till att komma hem till oss. En dag ville min son åka hem där. Min man hämtade sonen och då tar John en nerfpistol och skjuter på mannen. Han säger att det inte var ok. Då tar John och skjuter honom i huvudet!!! Föräldrarna säger "vi har ju pratat om detta.." Inget mer! Gav det en chans till, jag hämtar. Då skriker storebrodern som är 10 år att han ska döda sin mamma när hon frågar om han träffat sin flickvän idag. Till svar på det så skrattar mamman och säger att han är lite känslig?!?! Ungen går sen och hoppar i deras sängar och kommer ut med truten full av tuggummi samt en burk med tuggummi. Mamman säger att det räcker med ett tuggummi och tar burken. Då rycker han den ur handen på henne och går och ännu en gång skrattar hon och säger att han är duktig som slutat med godis. Nu får min son inte åka hem där mer. Vill inte att han tar efter det där! Känns inte lönt att säga till föräldrarna heller. Sa till min son att John är inte snäll som ljuger och jag tyckte hans bror var läskig som var så dum mot sin mamma så jag inte vågar hämta min son. Hur ska jag förklara? Vad hade ni gjort och sagt? De går i samma klass så lär träffa familjen i 8 år till minst..