Hej.
Min lilleman (8mån) har fått tänder och biter mig jättehårt, så för att rädda mina stackars brödtvårtor måste jag sluta amma. Jag har lyckats få ner det till att bara amma vänster bröst och 2ggr/dag när han sover på dagen. Han äter vanlig mat som en häst så inga problem där.
Men nu till saken. Jag har en större pojk (14år) som jag ammade till 8 mån och sedan slutade för han åt riktigt bra den vanliga maten, började få tänder och brydde mig inte alls. Det var bara klart o färdigt där. No more no less.
Men nu...jag känner mig som att jag går sönder på insidan. Jätteledsen att han inte är liten bäbis och att vi inte skall ha den lilla stunden (somnar snabbt) för oss själva längre. Att jag är dålig och värdelös. Asså jag vet knappt själv vad det är jag känner, jag är bara så ledsen och kan inte ens tänka "snart sista gången jag ammar dig" utan att brista ut i gråt.
Vad är detta? Någon mer som typ känner igen sig? Skall man gå igenom detta och det är helt naturligt för hormoner?
Tacksam för svar 🥺