Måste bara få skriva av mig lite, allt känns så frustrerande och skit just nu.
har en snart 7 veckor bebis hemma (första barnet), för 1-2 veckor sedan började allt kändes det som. Han skriker inprincip hela tiden om han inte sover (nätterna kan vara ok, men då sover han mkt eller så är han missnöjd då också). känns som ända gången han är nöjd är när han äter och en stund där efter. Sen börjar skriket, det är liksom ett gallskrik, han tar i så att han blir helt röd i huvudet och spänner kroppen något så fruktansvärt. Inget hjälper, då har han fått allt som en ”nyfödd” behöver. Mat, närhet och torr blöja. Men skriker pågår i flera timmar. Han sover väldigt ytligt också, kan somna till av ren utmattning och för odlingen trötthet också men kan vakna 2-5min och börja gallskrika igen.
bärsele funkar ibland, och han kan somna där i. Men det är efter 1-2h av skrik också. Han äter ersättning så vi vet också att han får i sig tillräckligt med mat. Använder miniform och sempers magdroppar. inget som verkar hjälpa..
bärsele funkar ibland, och han kan somna där i. Men det är efter 1-2h av skrik också. Han äter ersättning så vi vet också att han får i sig tillräckligt med mat. Använder miniform och sempers magdroppar. inget som verkar hjälpa..
tycker så fruktansvärt synd om honom, samtidigt som jag känner mig så maktlös och blir frustrerad, vilket då gör att man känner sig som en dålig mamma att man inte kan trösta sitt barn.
Jag vet att många säger det blir bättre vid 3-4 månader, men just nu är jag här och nu, och inte där och dit känns så himla långt. Någon mer som känner igen sig i detta? Eller är det bara vi? Hur länge varar det? Känns som jag väntar ut veckorna men inget blir bättre.
Jag vet att många säger det blir bättre vid 3-4 månader, men just nu är jag här och nu, och inte där och dit känns så himla långt. Någon mer som känner igen sig i detta? Eller är det bara vi? Hur länge varar det? Känns som jag väntar ut veckorna men inget blir bättre.
Har en sambo som tar mycket också, tacksam för det och även familj. Så jag/vi får tid till varandra samt återhämta oss lite. ja just nu känns allt skit och hoppas på att det blir bättre, svårt att se så långt när man är mitt uppe i det nu.