Hej! Nu är det en förtvivlad, trött och arg mamma som skriver, ha det i beaktning. Men min jätte söta och just nu jobbiga (Somsagt jag är slut) dotter på 8 mån sover inte på nätterna och jag bryter snart ihop. I snart 1,5 månar har hon hållt på. Hon är vaken och skriker i snitt 3h per natt, mellan 1-6. Vi försöker rida ut den förbannade jävla stormen men jag är så förtvivlad. Vi bor på en gård med min svärfamilj i huset breve (dem är pensionerade). Och för att inte väcka resten av familjen (2 storasystrar) så går jag och min man varannan natt och sover i deras gäststuga. Så 1 av oss får sova och den andra får kriga sig genom natten. Vi kan tyvärr inte få hjälp av farmorn och farfarn pga svåra sjukdomar. Men nu ligger jag hör och är så ledsen och förtvivlad och arg på min tös som inte sover. Jag orkar inte mer. Jag orkar inte vara arg på mitt barn som givetvis inte gör detta för att jävlas. Men jag är så trött, känslig och tar det NÄSTAN personligt? Ni som förstår förstår… Hon äter inte på natten längre för då blir hon piggare… Vi har fått sluta vagga och ”anstränga” oss, pga det hjälper inte, snarare stjälper eftersom vi inte orkar vagga våran 10kg bebis i 4h per natt- dvs vi blir frustrerade som hon känner av och blir nästan värre.. hon ligger på magen och sover och vi försöker bara stryka henne över ryggen och schaa. Och vara lugna såklart. Nu har hon precis somnat, 05:50. Min klocka ringer om 10 minuter. Storasyskonen ska till skola och förskola. Jag ska släppa ut hönsen och mata och rasta hundarna. Maken jobbar till 17.. ännu en lång dag framför mig. Inatt är det min natt att sova hemma, då får man ta igen sig lite… hjälp ..
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Hon äter ca 2 burkmat per dag, gröt, frukt och ersättning. Får 1 burk vid halv 6, och lite ersättning vid 7 om hon vill när hon ska sova ❤️❤️
Tack för ditt svar ❤️ Vi har provat ge mat på natten, antingen äter hon ca 30ml .. eller så äter hon en hel flaska och blir då pigg och vill leka i 2h istället. Så just med maten upplever vi att ”det blir bäst” att inte ge något, de 30ml ersättning gör heller ingen skillnad som att hon skulle somna om eller liknande, det är fortfarande samma… Vi har provat att hon ska sova 3gr per dag, då sover hon oroligt och kort.. sover hon 2gr per dag sover hon ca 1,5-3h per vila och mycket lugnare. Men samtidigt tycker jag att hon inte ”klarar” sig på bara 2 vilor, är gnällig osv… Försöker tänka, överstimulerad? Vad skulle det kunna vara? Hon har ju storasyster som är vild, och tvn står på men kanske inte att hon alltid tittar på tv? Eller har jag missförstått ? 💕 kanske ska ringa BVC på måndag då… 💕
Hej jag kan tyvärr inte relatera och jag är inget proffs men vill försöka hjälpa på nått sätt. Bästa är kanske dock att fråga BVC om råd o stöd i detta. Saker som jag tänker på: - Hur sover hon under dagen? Kanske får hon för många/långa naps? - Kan det vara så att hon blir överstimulerad under dagen och har svårt att processa det under natten? - Kan det ändå vara så att hon är lite hungrig? Kanske kan ge liiite välling/ersättning/bröstmjölk? Vet att vissa ger lite vatten ibland bara annars. Nu vet jag inte vad hon äter innan hon går och lägger sig men kanske ge en större portion innan läggdags? - Kan de vara nattskräck/mardrömmar? Som sagt så är jag inget proffs men detta är saker som påverkar mitt barn när han sover dåligt under natten. Lider med er. Hoppas ni får sova snart!
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Melatonin ?? Känns inte som man vill peta i det i en bebis ?
Melatonin! Vet dock inte om bvc skriver ut det till sånna små, men förklara läget för bvc å säg att du är på väg in i väggen
Jag hade samma problem med min dotter runt 8-9 månaders åldern. Det var hemskt och jag förstår att humöret tryter utan sömn! Trots att barnet inte gör det för att vara dum. Vi prövade med att hon fick ligga o skrika en stund i sin säng innan vi agerade, oså gick vi fram, la ner och gick tillbaka. Om och om igen med några minuters mellanrum. Några nätter irad. Funkade inte. Prövade lägga henne i sängen mellan oss. Hon höll på o sprattla runt och försökte krypa iväg och gallskrek. Det vi upptäckte också var att hon skrek inte för att hon var pigg och ville upp o vara vaken. Utan hon skrek o var förbannad för att hon uppenbart vaknade och var ÖVERTRÖTT. Hon var så trött att hon inte visste heller hur hon skulle hantera typ. Hon orkade ju knappt hålla ögonen öppna men skulle ändå hålla på o kasta sig runt i sängen och skrika. Hon var så vild att vi fick hålla fast henne helt enkelt och klappa/stryka på henne tills hon lugnade ner sig. För vi orkade inte heller hålla på o vagga i flera timmar. Efter många om och men och nätter av kämpande så började hon slappna av när vi höll fast och klappade. Hur hemskt det än känns eller låter så tillslut så. Kunde också lägga henne i vagnen och rulla vagnen fram o tillbaka över en tröskel, så kunde hon också somna ibland. Men dem nätterna fick hon sova i vagnen o jag sov i soffan brevid i vardagsrummet. Några gånger gav jag också upp och la en madrass på golvet i vardagsrummet och byggde ett fort av grindar och kuddar o stolar runt oss så jag kunde fortsätta halvsova och samtidigt ha henne pillandes med leksaker eller babblarna på. Så fick hon greja utan att jag behövde vara orolig över att hon drar sig någonstans. Jag hoppas att nåt av detta kanske hjälper eller ger lite tips, och jag hoppas att denna perioden snart är över så ni får sova allihopa.
Hej verkar som min bebis är inne i liknande period just nu och har hållt på minst en månad, hur länge varade era sömnkaosperioder? Har pratat med bvc som bara säger att det är att stå ut som gäller men hur länge vet de inte...
Förlåt! har helt missat att du svarat.. Jag kommer faktist inte helt ihåg just hur lång tid det varade. Hon är 2 nu så det är ju ett tag sen. Men 1,5-2 månader kanske, kändes länge just då och även nu när jag tänker tillbaka.
Sen gick vissa kvällar o nätter bättre än andra. Tillslut så fick vi en rutin som passade för henne just då. Hon fick vara vaken tills hon visade tecken på trötthet, oavsett om klockan kunde vara 17.30 eller 21.30. efter första tecknet så gjorde vi ett blöjbyte och sedan la vi oss i sängen, (inte hålla på med nån rutin att smörja in o massage eller så, vi la direkt). höll handen och klappade på ryggen. Det va lite gnäll men tillslut fick vi ordning på att somna. När vi fått iordning på att somna så började vi se över hennes sovstunder under dagen och trappade ner så hon fick 1 eller 2 sovstunder. iomed det fick vi till att hon var trött en skaplig tid på kvällen. typ 18?
Men som sagt. Det var inte as lätt utan vi fick jobba med detta ett tag innan det blev bättre.
3 månader och 8månader var nog den jobbigaste tiden för oss här hemma med sömn o allt. Var helt slut som människa. Men det går över!! även om det kanske inte är en tröst!
Hon var väldigt mammig också ska tilläggas! Ville gärna sova så nära mig som möjligt. Prövade att jag sov i soffan några nätter så att hon fick ”vänjas av” och bara sova med pappa. Gick väl en stund de också men var väl inte helt hållbart i längden att jag skulle sova på soffan.
Idag sover hon iallafall hela nätterna. Om inte så tar hon med sin nalle och går själv in till oss på natten och frågar om hon kan få ligga i stora sängen med oss.
Hoppas detta kanske hjälper lite!
gör det som passar er bäst och vila på dagen när ni får tid!