(Snälla snälla scrolla inte förbi, håller på att bli galen och kan inte prata med någon eftersom jag håller min graviditet hemlig) Hej, Jag är gravid i vecka 9 (8+6) och har fått upprepar blödningar. Första var för ca 1 månad sen, då var det en rejäl skvätt när jag torkade mig efter toalettbesök. Men bara den skvätten, det fortsatte liksom inte efter den om ni förstår. Gick och gjorde Vul som visade att allt var okej. Sen en vecka senare blödde jag igen, denna gång med flera små klumpar. Blödningen avtog samma dag dock. Efter den gången var jag ganska säker på att det var kört, dock började jag känna mig mer och mer gravid nästan för varje dag som gick. Ca 2v efter den senaste blödningen ringde jag barnmorskan som sa att jag kunde göra ett gravtest som lär visa om fostret lever kvar. Vilket det gjorde, blev jätteglad men nu en vecka senare ligger jag och blöder igen. Jag börjar bli galen här hemma, panik vid varje toabesök och ett slag i ansiktet varje gång jag upptäcker blod vid toabesök. Jag vet inte hur mycket jag orkar utan att bilda en uppfinning, ligger ovetandes just nu. Vet liksom inte vad jag kan förvänta mig. Har liksom inga smärtor i samband med blödningarna.. Hur har det sett ut för er som haft blödningar? Vill höra allas storys, men (för egots skull) vill jag lite extra att ni som haft lyckade graviditeter trotts blödningar kliver fram!!
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Jag hade blödningar till och från under första trimestern. Trodde precis som du då, att det var kört. Men så var inte fallet. En gång fick jag till och med en stor blödning med klumpar och allt, kraftigt ont i ena sidan av livmodern + yrsel och illamående. I vecka 8. Så pass att jag fick åka in till gynakuten för att de trodde att det kanske rörde sig om ett utomkvedshavandeskap. Men bebis i magen mådde bra och vi fick se ett pickande litet hjärta på UL.
Jag blödde lite småskvättar av och till hela första trimestern. Tyckte det periodvis var mkt bruna flytningar. Vid ett tillfälle började det rinna blod, tänk typ näsblod, snabbt och kortvarigt. Vid vecka 8 tror jag det var. Trodde helt säkert att det var kört. Men det avtog snabbt och sen kom ingen fler sån blödning . Men som sagt bruna flytningar var standard första månaderna. Livmodern växer så otroligt den första tiden så jag tänker att det inte är konstigt om det spricker små blodkärl under tiden. Barnmorskan jag pratade med på gyn sa att det är så vanligt med blödningar, speciellt i början och det är ofta vid jämna veckor när man skulle haft mens typ, jag vet inte men det var så hon förklarade det. Idag har jag iaf en underbart söt liten flicka på 6 månader😊
Hej vännen ❤️ När jag var gravid med min snutta blödde jag rätt kraftigt och rött i en veckas tid, när jag var i 8+0. Jag kände inga krämpor eller liknande. Trots oron fick jag inget tidigt ultraljud utan fick bara förlita mig på att hon fortfarande fanns där. Sen blödde jag igen i v12+0. Tre dagar med bruna flytningar typ. Jag hade mått illa innan dess, och var otroligt trött. Men när blödningen kom så avtog allt! Så jag tänkte att nu kommer det, nu är jag inte längre gravid. Men på vårt KUB-UL så levde min lilla fortfarande. Och efter det blödde jag inte igen, och min flicka föddes fullt frisk. Du kan ha torra slemhinnor. Har man riktigt känsliga hinnor så kan räcka med att knipa någon gång, så börjar det blöda. Och ja, då kan det se ut att va mycket blod... Håll ut! Jag håller alla tummar och tår för dig ❤️
Tack för att du svarade, vad skönt att allt gick bra för dig! Jag inser att det inte är totalt omöjligt att ha kraftiga blödningar och ändå ha en lyckad graviditet, får hålls tummarna!
Jag har haft blödningar till och från under första trimestern under alla mina 3 graviditeter. Vid de två senaste graviditeterna hade jag några enstaka lite kraftigare blödningar som oroade mig, men visade sig sen att bebis mådde bra. En blödning måste inte automatiskt betyda missfall, men klart du ska kolla upp om du känner dig orolig. Håller tummarna att allt går bra!