Ska snart på aurorasamtal. Hade en tuff förlossning med första barnet och mådde dåligt en tid efter. Något som jag absolut inte vill gå igenom igen. Vill känna att jag har kontroll och får vara mer delaktig i de beslut som tas. Medicinskt sett så har jag säkert ur vårdens synvinkel haft en okomplicerad förlossning. Är rädd att bli överkörd och förminskad vid samtalet. Ser vaginal förlossning och kejsarsnitt som pest eller kolera men känner starkt att ett planerat snitt skulle vara mer lugnande och mindre kontrollförlust. Är väl medveten om att det inte går att ”beställa” ett snitt och riskerna med det. Vill gärna ha råd och tips inför samtalet av fler som upplevt sekundär förlossningsrädsla. Kommer få gå själv på samtalet utan min partner som stöd pga besöksbegränsningen som råder inom vården nu. Hoppas att det snart kommer en vändning med coronautbrottet!
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Det är sorgligt att man ska känna sig förminskad i sammanhang där man är oerhört sårbar. Och jag vill inte ta parti här, men jag tror många upplever dessa samtal som extrema pga att läkarna verkligen vill ha ryggarna fria. Att skulle något gå snett var det tydliga med alla risker och detta var mammans helt opåverkade beslut. För det framstås ofta i sociala medier att snitt är enkelt, lätt, alla knatar omkring så fort ryggmärgsbedövningen släppt. Det missas att man genomgår en omfattande operation som kan leda till allvarliga komplikationer både för mor och bebis. Så jag tror att man är hård, nästan grillar mamman för det är inte enkelt. Jag fattar kontrollbehovet till 110% men även för oss snittade mammor har många av oss fått spola ner den idén för att födseln behövde ske akut, partner hann inte till sjukhuset, sprutan tog inte så man sövdes ändå mm. Hur som helst hoppas jag nästa gång blir bättre för dig. Men barnafödande blir mer sällan än ofta som man tänkt sig.
Hej, vad ledsen jag blir över att läsa om era samtal hos auroramottagningen. Jag själv är i v36 och var där på samtal för två veckor sen o har ett nytt samtal inbokat nu på fredag och jag fick förståelse på en gång. Mitt råd är att stå på er om era önskemål o med tanke på att ingen förlossningen är den andra lik så påpeka då att det oxå kan bli värre, våra rädslor för förlossning är inga skämt. Hoppas att allt går vägen för er.
Samma här va oxå o träffade förlossningsläkare dock om att få igångsättning inte ens det fick jag igenom. Jaa du kan få en tid på bf jag bara i helvete heller! Jag födde ett barn på 4.7 kg i v 39 jaa men har man fött stora barn vill man att det ska ha ett naturligt förlopp.. O min senaste förlossning gjorde mig superrädd har enormt hög smärttröskel men förra förlossningens värkar va fruktansvärda. Konstanta i 7 timmar utan vila.. Men tyvärr bryr sig inte läkare Utan säger jamen du har ju fixat det tidigare.. Men försök stå på dig
Jag var hos förlossningsläkaren igår angående samtal om kejsarsnitt. Blev totalt överkörd, var en hemsk upplevelse, jag brukar inte gråta lätt men jag bara satt och storböla till slut. Inför min första förlossning var jag inte ett dugg nervös eller orolig utan bara otroligt peppad. Jag hade en väldigt traumatisk första förlossning och har utvecklat en enorm förlossningsrädsla inför denna gång. Men enligt läkaren så var min första förlossning en bra förlossning och det finns inga medicinska grunder för att jag ska få ett kejsarsnitt. Hon sa att jag ska se nästa förlossning som en ”revansch”.. Och att det skulle hjälpa mig med några samtal hos deras specialiserade kurator. Allt jag berättade om, vad jag oroande mig för, alla rädslor mm, sa hon bara att det behöver inte bli så nästa gång, alla förlossningar är olika. Det väger inte upp för riskerna mot ett KS. Det känns som att de satt de tuffaste och hårdaste läkarna som vet precis hur de ska agera och övertala och vilka punkter de ska trycka på mm. Jag är otroligt besviken och ledsen, grät hela dagen igår. Känns otroligt hopplöst och jag har ingen ork att kämpa nått mer då jag haft en otroligt jobbig graviditet fysiskt och psykiskt denna gången, och sover knappt. Vet inte om det är extra svårt att få igenom KS nu också i coronatider när det finns så mycket annat de prioriterar. Usch, jag vet inte vad jag ska säga mer. Hoppas det går bättre för dig 🙏