Bebis avskyr att åka bil!

Förutsättningarna är olika, vi bor ute på landet och kan inte undvika att åka bil, vi har 15min in till närmsta matbutik och 20min till BVC så att undvika att åka bil är inte ett alternativ för oss. Och skulle jag stanna varje gång han grät hade vi behövt åka hemifrån 1h innan vi ska vara någonstans och det skulle aldrig ha funkat för då kommer han behöva hinna sova innan vi ens kommit fram till våran destination. Jag har pratat med BVC om detta och det ska absolut inte vara någon fara att ett barn gråter när man åker bil. Men åter igen , alla kan inte vara perfekta föräldrar

Så tycker jag inte man behöver se det, det har stundtals varit skittufft. Bemötte bara din kommentar om olika bebisar och förutsättningar. I alla fall, vi uttryckte bara våra åsikter om bebisars skrikande och behov och gav råd utifrån det, sen får alla såklart göra som de vill och det som känns bäst för dem.

Ceese grattis till att vara en super mamma 👌🏼💪🏼 Tyvärr är inte alla lika starka som dig

Jag har en HNB (High need baby) så det tror jag inte. Hon var i min famn från att hon föddes till ca 18 månader, annars skrek hon 😊 Pappan var borta i snitt 14 h om dagen 6 dagar i veckan.

Cesee skulle jag aldrig låta mitt barn skrika så hade jag inte varit människa idag , om jag ens hade levt. Första månaden skrek min son i princip hela tiden då han var vaken , jag tog upp honom varje gång och det slutade med att jag inte duschade på 2 veckor och åt endast en gång om dagen när min man kom hem, detta resulterade i att min mjölk inte var näringsrik nog och vi fick lägga till ersättning. Jag var helt förstörd och fick gå och prata med en läkare som fick skriva ut lugnande , fick även prata med psykolog ( pratar än idag) och alla sa till mig att det är okej att ditt barn gråter/skriker, det är inget som dom tar skada av. Men vi har nog väldigt olika barn och väldigt olika förutsättningar.

Säger som Elajni, tillgodose alltid din bebis behov för att skapa en så bra anknytning som möjligt och en trygg individ. Skulle aldrig låta min bebis skrika. Det går inte att skämma bort bebisar med närhet. Gråtmetoder resulterar bara i att barnet ger upp och lär sig att mamma och pappa inte kommer att trösta mig även om jag gråter, vilket är bebis enda sätt att förmedla sina känslor.

Elajni, alla forskningar säger alltid olika. Hört av väldigt många vi känner att de äldsta barnen alltid är de gnälligaste även när dom kommer upp i åren då de blivit vana att alltid får sin vilja igenom och bli uppburna vid minsta gnäll. Våran son stortjuter för minst lilla , jag kan stå och laga mat och han är jätte glad, mätt och utvilad, 5min senare börjar han gallskrika och slutar inte förrän jag tar upp honom, och de samma händer i bilen men redan efter 2min att man satt ner honom. Det är ingen fara att bebisar skriker, det är deras sätt att visa missnöje eftersom dom inte kan prata. Skulle vi ta upp våran son varje gång han gallskrek så hade jag inte gjort annat än burit på honom. Vi bor dessutom på landet och har väldigt många motorvägar och landsvägar in till stan där det är helt omöjligt att stanna och jag tror inte att 10-15min gallskrik samtidigt som man pratar med dom och sjunger för dom och visar att man är där skulle göra att barnet längre fram skulle bli otryggt eller ta någon form av skada.....

Min svärmor berätta att min sambos syster avskydde att åka bil och gallskrek hela tiden, tills hon av misstag slängde en mjuk liten goseduk lätt över ögonen som hon blev tyst och somna. Förmodligen för hon inte gillade ljuset om omgivning. Duken gjorde henne lugn. Oftast är de en lugnande effekt när du lägger något mot kind och ögon. Värt att prova

Min dotter började med beteendet när hon var 3-3,5 månad ungefär. Slutade för 3 veckor sen. För oss hjälpte det att se till att hon var relativt mätt och att det var 10-20 minuter kvar tills beräknad sovstund, alternativt att hon precis sovit. Var hon övertrött eller överstimulerad så var det omöjligt att åka bil och då fick vi bara stanna och lugna henne, eventuellt mata, innan vi kunde åka igen. För din och ditt barns relation ska du alltid stanna när det gallskriks och är gråt där bak. Att inte stanna är att inte hörsamma din bebis och forskning finns som visar att en ohörsammad bebis inte blir lika trygg i sig själv senare med åren.

Vår son blev likadan vid ungefär 6 veckors ålder, var sååå jobbigt! Fram tills dess hade han somnat i bilen varje gång och gillade det men helt plötsligt gick det inte alls.. nu vid 12 veckor har det blivit Lite bättre igen, han kan sitta en stund och skrattar åt sin egen spegelbild ( satt upp en spegel ). Tror det var en fas då jag samtidigt läste på ”växa och uppleva världen” appen att de vill ha så mycket närhet just då, han blev lugn så fort man lyfte upp honom ur stolen och började vägra vagnen samtidigt. Hoppas det går över för er också!

Suck sådär höll min son också på i samma ålder... jag fortsatte bara envisas åka med honom tills det gick över. Blev några bilturer där man fick stanna flera gånger och ta upp honom en stund så han blev lugn... det gick över för oss efter ett tag, han protesterar fortfarande när vi sätter honom I babyskyddet men han kan distraherad med sång eller lek i alla fall. Kämpa på!

Tror tyvärr inte de finns så mycket att göra mer än att stå på sig, stannar du och tar upp hen så lär hen sig att du kommer att göra det varje gång hen skriker. Vår son gillade att åka bil fram tills att han var ca 1,5mån , sedan började han precis som du beskriver, gallskrika tills han är hes och genomsvettig, han är idag 6 månader och hatar fortfarande att åka bil, babblarna hjälper ibland men inte alltid. Längtar tills han väger 9kg så vi kan testa hans nya bilbarnstol och han kanske gillar den bättre.

Vår tjej var likadan. Blev bättre i en vecka när vi bytte till bilbarnstol vid sex månader men sedan samma igen.. Har tyvärr inga tips. Vi undvek helt enkelt bil så mycket det gick. Åkte inga längre sträckor. & åkte aldrig själv med henne längre än 5-10 min. Vi har familj några timmar bort som vi bara hälsade på en gång första året pga detta. Blev väl bättre och bättre ju mer vi kunde kommunicera med henne. Nu när hon är två är det i princip inga problem längre eftersom vi kan prata om varför vi åker.

En av mina döttrar var likadan när hon var bebis. Hon tyckte det var för trångt. Hon blev gladare när hon fick byta till bakåtvänd bilbarnstol i stället för babyskydd.