Hej! Jag har en bebis på tre månader som sedan hon föddes har sovit mycket i min famn. Hon sover nu alltid en stund på natten i sin egen säng, vilket är skönt. ibland gör hon det upptill 6-7 timmar. men när jag ammat henne och försöker lägga ner henne i sin säng vaknar hon oftast. för att hon ska få sin sömn låter jag henne sova i min famn. Emellanåt får jag kommenterar från min mamma om att det måste vara obekvämt för både bebis och mig att hon sover i min famn. Hon tycker inte att bebis ska sova i famnen. Jag är kanske lite känslig men jag blir lite irriterad på dessa kommentarer. Jag vill ge min bebis den närhet hon behöver. överreagerar jag och borde jag kämpa mer för att bebis ska sova i sin säng?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Min dotter sov på mig och i min säng under hela första året. Hon sov i min famn på dagen för det mesta tills hon var nästan 1 år med. Såhär i efterhand så stressade jag upp mig över att hon borde sova i sin egen säng. Njut av den tiden bebisen sover med dig, den går fort och jag glömmer aldrig hur mysigt det va.
Det är bara ett "problem" om du tycker att det är det! Läs eller lyssna på boken "Trygga barn, trygga föräldrar" den är superbra! Alla bebisar har olika mycket behov av närhet, min son som nu snart är 4 månader sover max 10 min om han sover i famnen sen blir han för varm och obekväm. Somnar och sover på dagarna i sin liggvagn och på natten i vaggan.
Jag kommer också ihåg dessa alla kommentarer om att barnen ska sova i egen säng osv.. nu får man inga såna som tur är, efter andra barnet, nu har vi snart fyra och vi har gjort lite som barnen vill. Barnen sover där de vill. 5 och 4 åringen föredrar sova i egen säng, nu har vi ställt ihop sängarna så de kan vara närmare varandra men man ska väl mysa den lilla tiden som är när de är små..
Gör det som är bäst för er! Blir så trött att man hela tiden ska få ”tips” som man inte frågat efter. Jag sover oftast med sonen som är 14 månader och har gjort mestadels sedan han föddes. Förmoda har det varit bekvämlighetsskäl och skälv tycker jag det är supermysigt ( än så länge, han ligger stilla än så länge så inga ninjafötter i ansiktet). Men har alternerat med egen säng också som funkar bra. Men folk ger mer än gääääärna tips hela tiden stt han ska sova själv i eget rum. Är så trött på det folk får börja ”mind their own business” alltså. Vad man än gör blir det aldrig rätt för någon, mer än en själv och sin familj.
Tack för era svar! 😊 känns bra att det är fler som tänker som jag. Vi testade att ha babynestet i sängen i början, men nu sover hon i babynestet i spjälsängen. Kan vara värt att testa att lägga babynestet i vår sängen igen. tack för tipsen! Det är så mysigt att hon vill sova i min famn, men tyvärr blir det ju ingen bra sömn för mig.
Du känner ditt barn bäst! Mår både du och bebisen bra av era rutiner är det rätt för er. Bara ett litet tips: Har du testat att ha ett babynest intill dig i sängen på natten? För oss har det varit ett skönt alternativ till spjälsängen. På så sätt får ni närheten samtidigt som det känns bra att ha kanten emellan sig själv och den lilla när man sover. Ett annat tips är att lägga bebisen i en filt innan han/hon somnar i famnen. Då har de inte lika lätt att vakna om du skulle vilja lägga ner bebisen. Ofta är det förändringen av värme de vaknar av. Men som sagt, är ni nöjda - kör på och njut av närheten!
Min dotter sov på och bredvid mig hela första året, barnvagn var liksom helt onödig, det gick bara inte! Sonen är inte alls samma. Gör det som passar er bäst och vad som fungerar. Rutiner kan man alltid ändra! Men vet hur jobbiga dessa kommentarer är, varit med om liknande. Jag ville ge min dotter den närhet hon behövde. De som kommenterade för mig har då haft både barn i 3-4 års åldern i sin säng på natten till och med till 11 år. Vår dotter sov själv i son säng innan hon var två och sover hela natten utan uppvak, gjort det även genom trotsperioderna, tänder mm, bara vid sjukdom kan det rubbas. Nu ser jag inget fel i att barnen sover hos sina föräldrar i olika åldrar, då behöver de väl det men min poäng är att bara för att man låter dem göra det de har behov av betyder inte att det fortsätter så alls. Boken somna utan gråt är bra för tips om sömn.
Jag har en 3 veckors som sover med mig halva natten och halva natten i bedsidecrib. Har en 3 åring också som fortfarande kommer in till oss vid 4 snåret på natten. Tycker bara det är mysigt, men man får höra från alla håll att det är helt galet att ha barnen i sängen.
Hej! Dottern sov i min famn eller på bröstet fram tills hon var fyra månader, efter det har hon sovit bredvid mig i sängen. Fick höra ganska tidigt att jag skämde bort henne och att hon aldrig kommer sova själv om jag inte tränar henne redan som bebis. Jag tänker som dig, barn behöver närhet. Hur mycket närhet de behöver varierar från barn till barn, gör det som känns bäst för er.
Gör det som känns bäst för dig! Bebisen säger dessutom till om nått är fel så famnen är väl jätte go att sova i! 😊 Tyvärr får man alltid en massa tips om hur man ska göra men sin bebis. Men alla bebisar är olika såväl som alla familjer. Så länge bebisen mår bra, växer och går upp i vikt kan ingen säga att du gör något fel.