Snart är det dags för RUL och både jag och min sambo har alltid drömt om en dotter... Dock tycker jag att jag ser en liten snopp på bilden från KUB. Det ser verkligen ut som en pung med ett skaft och ett ollon... Gjorde KUB i vecka 12+3. Nu har jag så dåligt samvete att jag ska bli besviken om det är en pojke.. Inte för att det blir en pojke denna gången utan mer för att jag kanske bara får pojkar.. Har svårt att se ett liv med bara pojkar. Mår skit av att tänka såhär för man borde ju vara glad oavsett men jag tycker bara det är jobbigt att inte veta och att min sambo i hemlighet också blir besviken.. Någon mer som nån gång har känt samma?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Jag har alltid velat ha döttrar och blev så sjukt besviken när de sa kille på RUL. Var typ den värsta dagen i mitt liv och kunde knappt prata på vägen hem för att jag var så ledsen. Fick en psykolog från Mvc och det hjälpte lite. Men det var fortfarande jättejobbigt. MEN när bebis väl föddes så var han helt underbar och så söt och alla jobbiga tankar försvann. Så jag tror det kommer bli bra för dig med! Nu är han två år och jag har tyckt att han är världens bästa unge sen han föddes typ. Trots att han är en kille 😅 Lillasyster föds snart och jag är såklart jätteglad att det är en tjej eftersom jag alltid har drömt om det men nu är jag snarare orolig för att hon inte ska leva upp till de höga förväntningarna jag omedvetet har på vår relation etc. På en kille hade jag typ inga förväntningar, isf dåliga 🙈 Allt handlar om personlighet och kön spelar ingen roll. Jag förstår om du inte känner så och det gjorde inte jag heller men det är faktiskt lite så. Sen får man ju se när de blir äldre men det är ingen idé att oroa sig för det nu 😅 Lycka till ❤️
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Jag känner lika dant ska ha RUL på månda och hoppas på en dotter. Har bara alltid kännt att jag vill ha en dotter. Såklart kommer jag ju älska bebis oavsätt vad och vem det blir. Men man kan alltid hoppas🤍
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Det är helt normalt att uppleva såna känslor och du behöver inte ha dåligt samvete! Min man och jag pratade om det när vi väntade vårt första barn och vi båda konstaterade att vi var glada över att det var en flicka. När vi nu väntar vårt andra barn, som är en pojke, kände jag besvikelse av oklar anledning men jag vet att jag kommer att älska vårt barn när han kommer ut. Jag vet att jag läste en del om besvikelse över könet nånstans när vi väntade första barnet men nu kan jag tyvärr inte komma ihåg vart. Men vet att dina känslor inte är ovanliga och att du verkligen inte behöver ha dåligt samvete över dina känslor!
Känner igen känslan helt och hållet - ville verkligen verkligen ha en dotter och blev så fruktansvärt besviken på rul när vi fick veta att det var en pojke i magen. Grät under hela ultraljudet och resten av dagen bara grät jag och var ledsen i en vecka efteråt. Känslor behöver ju inte vara rimliga, man kan ju inte styra dem.. Däremot kan jag säga att nu, typ sju veckor senare, så känns det mysigt och härligt att det är en liten pojke i magen (karln har dock lovat att vi ska skaffa barn fram tills jag får min dotter haha). Med det sagt så är det ju inte alls säkert att du såg rätt på kuben. Oavsett så vet man ju att man kommer älska den lilla bebisen, och förmodligen kommer både du (om du nu får en pojke) och jag känna oss urlöjliga som kände som vi gjorde när vi väl har fått vår lilla bebis :)
Jag kände samma. Är givetvis otroligt glad och tacksam över mina pojkar som jag har. Vill inte byta dem mot någon flicka i världen. Men Det är tanken att jag aldrig kommer få en dotter som känns ..