Hej! Jag är gravid i vecka 7. Har tidigare i livet haft problem med ångest och panikångest, behandlat med en kombination av antidepressiva, terapi och träning med god effekt! Nu i början av min graviditet har jag fått kraftigt förhöjd ångest, och den har varit längre än hur det brukar vara för mig. Har redan kontakt med läkare, barnmorska och psykolog. Skulle så gärna komma i kontakt med någon som har liknande upplevelse bara för att få höra att det släpper och blir bättre, just nu är jag bara så ledsen att ångesten tar över istället för att få vara glad över att äntligen få bli förälder. Är rädd för att bli galen, som man så ofta tyvärr är med ångest. /Sofia
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Jag fick mer ångest än vad jag någonsin haft. Ångestattacker, nedstämdhet, stress och grät minst 3ggr/dag. Det var inget specifikt som triggade bara livet i allmänhet, allt på en gång. Trodde först det handlade om hormoner pga graviditeten men jag sökte hjälp för första gången. Bara att känna sig hörd av läkaren var jag så tacksam för! Jag var hemma från jobbet i 2 veckor för att fokusera på mig och fick börja ta antidepressiva. Jag har aldrig mått så bra som nu känns det som! Kontrasterna är brutala från 3 månader tillbaka. Så med rätt hjälp blir det bättre! Min sambo har dessutom varit världens bästa människa i denna processen och det har inte varit lätt för honom att se mig som jag var då.
Är det något särskilt som du har ångest över? Jag fick tex gå på extra kontroller hos BM och gjorde ett par extra ultraljud pga min oro över bebis. Du kanske kan göra upp en plan med din barnmorska!
Hej! Jag har ångest sedan innan och som blev kraftigare under min graviditet dels pga en mindre blödning tidigt i grav. Jag var orolig för det mesta, men främst att förlora mitt barn. Även jag hade kontakt med psykolog under hela grav. Det hjälpte. Min ångest lugnade sig runt v 12-20 (i samband med KUB och RUL), sedan tog den fart igen mot slutet. Så för min del varade tyvärr ångesten rätt länge - men när jag tänker tillbaka på grav är det inte det jag minns, utan främst den spännande längtan och nyfikenheten på vem som låg i magen. För mig fungerade mindfullness och att prata med min sambo. Lycka till 💗