Jag har två barn och vi kan inte bestämma oss om vi är nöjda eller om vi ska ha en till... Så jag har lite frågor för att jag är lite nyfiken hur livet ser ut med tre barn helt enkelt. Och jag vill inte ha rosa moln versionen ;-) utan den hårda nakna sanningen :-) Varför skaffade ni tre barn? Hur var det att vänta nr tre när du hade två innan som krävde sitt? Vad var största omställningen ifrån två till tre barn? Är det sant att mellanbarnet hamnar i kläm, inte störst och först men inte heller minst...? Hur var föräldraledigheten med trean när man har två äldre att sysselsätta, skjutsa till skola/förskola, träffa kompisar, aktiviteter m.m. ? Hur har ert förhållande påverkats efter att ni fick tredje barnet... Positivt, negativt? Hur har ni löst rum till barnen? Var det något ni planerade innan att alla skulle ha eget rum eller tog ni det som det kom? Vad är det bästa med att ha tre barn (förutom att man har tre barn att älska)? Vad är det jobbigaste med att ha tre barn?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
*puff*
Några fler 3 barns föräldrar som vill svara?
Min yngsta blir snart 2år. Jag skulle nog helst vänta så att han hinner fylla 4år. Men min man har en åldersgräns när han senast kan tänka sig få barn. Han är några år äldre än mig, så jag hade kunnat vänta men inte han:-S Så blir det fler kommer liten vara lite över 3år, inte jätte liten men kräver ändå sitt. :-) Jag gillar inte heller kaos, därför har vi inte skaffat barn tätt.
Vad många bra och härliga svar :-) finns det fler med tre barn så får ni gärna svara ni med! Jag köper dock inte det där med att trean eller fyran bara hänger med, så det är inte jobbigt att skaffa en tredje... Nä, det är ett faktiskt ett helt barn till i familjen. Det är en till individ som ska ha mat, som har kläder som ska tvättas, som sover dåligt, som ska sysselsättas och få hjälp. De kan igen bara hänga med ;-) Sedan är man nog coolare som förälder för varje barn som kommer och det kanske inte blir så stor omställning som med första och andra barnet. Jg ser framför mig nu när jag ska få iväg två på morgonen, alla vinter kläder som ska på, viljor som ska ha lirkas med... Tänk en till mitt i det kaoset :-) Som sagt nu har jag ju två armar.... Min äldsta vill ha fler syskon, det är väl ett gott betyg antar jag. Han trivs med sin lillebror så pass mkt att han kan tänka sig en till. Däremot vet jag inte hur liten kommer känna det, han är mkt mer mammig. Det är lite det jag har svårt för, tanken på dåligt samvete och slitas mellan tre barn som behöver min famn.... Sedan bor vi i ett hus som vi stor trivs men sovrum för tre barn finn söder ingen jätte bra lösning och jag ar behov av att planera och veta att sådant löser sig.
Varför skaffade ni tre barn? -Jag har alltid känt att jag ska ha fyra. Detta fick sambon mycket klart för sig när vi träffades, nu är fyran beräknad om en månad... Så självklart måste vi ha tre innan fyra :) Hur var det att vänta nr tre när du hade två innan som krävde sitt? -min tredje graviditet var ett rent helvete pga sammandragningar/foglossning/och andra barnet var fortf bebis. Men det var det värt!! Vad var största omställningen ifrån två till tre barn? -det var jobbigt att inse att man som förälder inte riktigt räckte till i början... man har två armar, två knän... när man har en bebis, hur ska man kunna krama alla samtidigt?? Hade stora samvetskval... Men efter några månader vande vi oss, allihop. Pojkarna är nu oskiljbara, även på dagis har fröknarna ibland svårt att skilja på dem :) Är det sant att mellanbarnet hamnar i kläm, inte störst och först men inte heller minst...? -ja, tyvärr kan det bli så ibland. Detta var en av anledningarna till att jag ville ha fyra barn... Är själv mellanbarn och vet hur det känns. Därför kändes tanken "är de fyra så finns inga mellanbarn, eller så är de inte mellanbarn ensamma" bekväm. MEN vill tillägga, att är man bara uppmärksam och tänker efter, före, så går det att undvika. Jag håller detta i tankarna hela tiden, och jag tycker vi lyckas bra med att alla får vara egna individer och alla får egentid och förmåner med föräldrarna. Detta hänger mest på hur föräldrarna hanterar det. Hur var föräldraledigheten med trean när man har två äldre att sysselsätta, skjutsa till skola/förskola, träffa kompisar, aktiviteter m.m. ? - våra två första var 3 år och 17 mån när trean föddes, så fanns ingen skola/aktiviteter... Vi gick till öppna förskolan 3-4 ggr/v för att leka utöver deras 15h/v på dagis... fungerade alldeles utmärkt! Hur har ert förhållande påverkats efter att ni fick tredje barnet... Positivt, negativt? -POSITIVT! Visst blir det mer "jobb" och mindre ekonomi... MEN vi är mer samspelta och spelar mer i samma "lag"... Vi har kommit varandra närmare för varje barn och varje år som gått... Hur har ni löst rum till barnen? Var det något ni planerade innan att alla skulle ha eget rum eller tog ni det som det kom? -de första två fick dela... men när vi blev gravida för tredje ggn ville sambon flytta, även om jag tyckte att vi kunde bott kvar i lägenhet... Men det blev hus, med fyra sovrum, så alla fick egna rum. Men hör och häpna!! Barnen ville inte ha egna rum! De ville DELA. Så de stora pojkarna delar rum, trean har eget (vill sova själv) och det tredje barnrummet står numer tomt. Men nu kommer fyran... så det blir väl lagom då... Vad är det bästa med att ha tre barn (förutom att man har tre barn att älska)? -det måste vara lyckan i deras ögon! Stoltheten över att vara fler... Om två av barnen blir osams så kommer det tredje för att "medla"... Om ett av barnen vill bygga lego, men ett annat vill inte så är chansen stor att det tredje vill det :) Det finns alltid alternativ i huset... om ni förstår hur jag menar... -en annan sak är den, att de tar efter varandra i uppfostringen. Ibland känns det som att slå tre flugor i en smäll... Uppfostrar du första barnet "rätt" så följer de mindre syskonen samma regler. Vad är det jobbigaste med att ha tre barn? -att det finns oftast tre olika viljor vad gäller det mesta... Man får vara tålmodig och påhittig för att få alla att vilja samma sak...
Fast jag tror ändå inte på det.... För två vuxna och två barn går jämnt ut, finns en till varje barn liksom, man har två armar osv :-) Så jag hoppas att tre barns föräldrar vill svara!
Jag har ju bara 2 så är ju egentligen helt fel att svara, men har hört från flera håll att skillnaden mellan 2 och 3 är marginell.