Vår pojke som blir 4 månader den 18:e september har sedan kanske någon månad tillbaka börjat med att någon gång ibland, inte alls varje dag, bli uppriktigt ledsen och börjat gråta med rejäla krokodiltårar. Utan någon synbar orsak. Någon gång är han sittandes i sin babysitter. Ibland i vårat knä. Oftast gör han ingenting när det händer. Någon gång har det händ medan han ätit. När det händer verkar han varken trött eller hungrig, för varm eller för kall. Jag kan inte se någon orsak. Det enda som hjälper är att hålla nära, vagga och trösta. Någon som känner igen sig? Jag tycker det är riktigt hemskt när han blir så ledsen. Han blir liksom inte arg eller frustrerad utan verkligen ledsen. Borde jag kanske ta honom till doktor och kolla upp det?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Jag hoppas det har med 3 mån krisen att göra. Verkar i alla fall vara flera som reagerar likadant. Så det verkar ju vara en utvecklingsgrej.
Han gör det när vi är i närheten...så han borde ju inte gråta för att se att vi är där då? Är snarare så att han ser ut som att han blir rädd för ingenting alls. Är förhoppningsvis bara en övergångsålder. Men ska prata med läkaren om detta ändå så att det inte har med hans kramp att göra... Tack för era svar!
Min gör likadand är 3,5 mån.frågade bvc läkaren om det o han sa att vid den övergångsåldern kan saker från ingenstans skrämma dom o då skriker dom så.vet inte men min bebis brukar lugna ner sig när jag börjar sjunga o skratta framför han.
iPhone skriver som den vill. Men du kanske förstod!!
Känner igen mig. Har hänt flera ggr här med... Brukar ta upp henne då och bada lugna hebbe och gå runt.. Hjälper bra.. Kan som dig Inge hitta någon anledning.. ( hon är född 18/5)
Men han visar inget i kroppsspråket när detta händer. Inga uppdragna ben eller liknande. Han liksom bara sitter där nöjd och glad och så ser man underläppen bli ledsen och därefter kommer gråten. Han har nyligen haft ett kort krampanfall (och fått remiss till undersökning) och nu har jag börjat fundera på om det kan ha något samband...
Ja, det skulle det kunna vara....han har alltid varit känslig i magen....
De kanske är magont? Vet att båda mina barn har gjort likadant å då va de bara att att hålla dom i famnen så dom har magen ner å gunga lite.