Någon i samma sits? Helt oplanerat vilket sätter oss i en sån jobbig sits där vi av olika anledningar måste avbryta för allas skull just nu...
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Någon i samma sits? Helt oplanerat vilket sätter oss i en sån jobbig sits där vi av olika anledningar måste avbryta för allas skull just nu...
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Vi har 3 barn på 3 år och 3an kom som en chock då jag hade nuva ring och vi absolut inte skulle ha en till förrän 3-5 år men here we are... det går oftast bättre än man tror och gravid är man 9 månader oftast ❤️
Inte i samma sits men sänder kramar! Min tjej är 18 månader, vill gärna ha ett syskon men känner mig inte redo alls, vill prioritera tjejen då hon var så efterlängtad, vi gjorde ivf. Jag tror ekonomin är en bagatell med barnen tätt men orken är en annan sak. Själv kräktes jag och hade foglossning nästan hela graviditeten plus foglossning länge efter förlossningen så skulle vara skittufft att orka vara gravid igen och ha en liten energibomb. Gör det som känns rätt för er alla ❤
Samma här. Jag kan inte tro!
Så som jag får springa efter min 8 månaders nu så hade jag verkligen aldrig klarat av att vara gravid för herregud vilken energi den lilla grabben har, ska upp och krypa iväg och ta på allt💕
tack för förståelsen FruP och Boken 76 :) Ja lätt var det då inte men nu i efterhand är det en enorm lättnad att bara kunna fokusera på min lilla kille
Men om man verkligen inte känner sig redo för barn nummer två så är det ju bara så... Jag vill ju känna en längtan nästa gång jag blir gravid och inte ett tvång med massa tankar och oro... Jag älskar barn och jag älskar mitt barn över allt annat men det har varit allt annat än lätt med kolik och för förhållandet så därför vill inte vi äventyra mer just nu och det tkr jag är rätt att få känna då!
Men ett syskon är ju redan till!
Just därför vill vi vänta några år innan ett syskon blir till...
Det beslutet vi har tagit med abort är det absolut svåraste nu när vi har ett barn! Hjärtat säger en sak men hjärnan en annan... Vår 7 månaders har precis börjat lära sig krypa och att ställa sig upp emot saker och vill utforska världen vilket i sin tur gör att han är väldigt separationskänslig nu och vill helst tillbaka till mig så fort som möjligt för att känna trygghet. Jag vill att han ska få den egna tiden och egna uppmärksamheten nu när han är så liten... Det är i te kul att känna att man inte orkar för att jag är gravidtrött och mår illa om vartannat!
Jag har 13 månader mellan mina 2. Vi ville ha tätt och sa att det fick komma när det komma skulle. Var ju lite tufft men värt varje sekund
Jag dömer absolut inte er som väljer att göra abort! Vill bara säga att man - ekonomiskt - klarar mer än man tror! Vi planerade ett andra barn, utifrån de ekonomiska förutsättningarna vi hade. När jag var i femte månaden blev jag av med jobbet och min man blev kroniskt sjuk... Sen förstår jag att det blir en större smäll ju tätare barnen kommer, då man kan behöva dubbelt att vissa saker...
Jag har fått reda på idag att jag är gravid, har ett barn på 8 mån... Många blandade känslor, våran ekonomi är också skit just nu. Men på ett sätt så känner jag att jag kan inte förlita mig på ekonomin i vilket fall ändå. Med det menar jag att jobb kommer och går, det är inga bra tider just nu och detta barnet kommer bli vårt andra barn.. Är det rätt att ta bort det? Kommer jag inte undra resten av mitt liv vad det skulle bli av detta barnet? Vi har redan allt, kläder, säng, nappar, mamma kläder, blöjor.. M.m. Är jag inte sämre om jag inte tar mitt ansvar? För det är väl ett ansvar? Även i fall detta inte är planerat och det kommer inte att vara lätt men på något vis så känner jag att det kan vara skönt att göra detta nu.. Har ju resten av mitt liv att oroa mig över andra saker, eller? Dömmer inte den mamma som väljer att inte behålla, detta är bara mina tankar... !?!
Jag mår inte alls bra av p-medel och kondom skyddar ju bevisligen inte vid alla tillfällen. Jag har gjort abort innan och det var något jag absolut inte ville göra igen... Det gör ont att behöva ta ett sådant beslut när man nu vet vilken gåva man får. Men när det knappt går ihop ekonomiskt som man har det nu med ett barn så ser jag det bara egoistiskt att fortsätta graviditeten även om det tar emot något enormt!! Jag vill bara det bästa och det är att mitt barn och framtida syskon ska växa upp tryggt utan en massa ekonomiska bekymmer...
Har blivit gravid 6 månader efter förlossning två ggr, men det var fullt planerat och har behållit alla ggr... Väntar femman nu, är i v.21, minsta är 11 månader. Har aldrig gjort abort, och det fanns en tid då jag idiotförklarade alla som gjort det... Men sedan lyssnade jag på några som gjort det och har läst om ingreppet och inser idag att det är allt annat än ett lätt beslut. Så mycket olika känslor som skapar kaos. Beklagar att du går igenom det du nu gör. Måste kännas hemskt. Skickar styrkekramar, och önskar endast att du följer ditt hjärta. Kram.
Jag beklagar att du måste göra ett sånt val.. Det kan inte vara lätt för någon o göra ett sånt val, ibland önskar man att livet vore rättvisare så ett ofött barn får någon chans till ett liv i denna värld..
Det är synd att du väljer o inte behålla kruxet, de små liven ger en inget än kärlek och lycka..
Det är synd att du väljer o inte behålla kruxet, de små liven ger en inget än kärlek och lycka..
Men så mysigt!!!!!! Min är 3 mån och vi vill ha en till dock ska vi vänta några månader till