Hej! Jag har precis fått reda på att jag är gravid i vecka 6 och min sambo vill inte behålla barnet. Jag har inte tagit preventivmedel men vi har varit noga med skydd men tydligen inte tillräckligt. Vi har varit tillsammans i 4,5 år och har båda bra jobb. Vi har tidigare gått igenom en abort som tog väldigt lång tid för mig att komma över då jag även då ville behålla barnet. (Har även gjort en i mina yngre dagar) Men pga hans panik av den plussande stickan och efter många långa samtal bestämde vi oss för abort. Nu två år senare reagerar han på samma sätt och få riktiga ångest attacker och säger att han vill ha barn med mig och vill leva med mig men inte nu. (Vi båda är 27) jag kan inte tänka mig att göra en abort för att sen efter ett, två eller tre år försöka igen och vem vet hur det funkar med allt då. Jag känner mig egoistisk och får riktig panik av att se han så ledsen men jag vill verkligen behålla det här barnet. Han säger att han kommer må dåligt under hela graviditeten och inte kunna vara glad... allt jag vill är att vi ska vara lyckliga i det här, som jag innerst inne är. Behöver bara få råd i hur jag ska tänka ?? :(
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Tack för stödet!! ❤️ Vi har bokat in en tid hos en familjeplanerare efter mycket långa samtal har jag fått honom att gå med på att prata med någon tsm med mig. Jag träffade bm igår och hon var väldigt stöttande och sa att det är mitt beslut. Jag har även haft kontakt med min sambos mamma som stöttar till 100% oavsett hur jag väljer att göra vilket känns jätte bra! Håller tummarna på att han väljer att kämpa för oss och inte ge upp.
Håller med, klart du ska behålla.. om ni varit ihop i 4,5 år och ni är 27 så funderar jag avd det beror på? Han borde prata med någon.. Om samma sak redan hänt borde han ha tänkt på det och bearbetat det men känns som att han inte försökt och samma sak händer igen. Hur blir det om su blir gravid igen om något år? Kommer han någonsin vara redo..? Tror inte du lär ångra dig om du behåller det ändå..
Håller med vad som har skrivits i de tidigare svaren, gör det som känns bäst och rätt för DIG. Har du frågat honom vad hans ångest och panik grundar sig i? Vad säger att han inte kommer reagera på samma sätt om två år till? Tänker han på hur du mår och vad du vill? Läser man din text känns det som han fick sin ”vilja” genom sist. Sen vet man aldrig vad som händer under tiden, mitt ex var överlycklig när vi plussade men efter förlossningen så prioriterade han bara sig själv då han upplevde att livet med en bebis var för jobbigt för honom. Är själv nu och det fungerar så bra, även om det känns skrämmande och gå genom det själv så blir allt bra. Ta hand om dig själv och gör vad du vill ... Kram
Behåll barnet om du vill, det beslutet tror jag aldrig att man ångrar. Om din kille är normalt funtad och vill leva med dig så kommer han sannolikt att ändra uppfattning när han träffar bebisen. Du får dock vara beredd på att det kan vara extra tufft att gå igenom graviditet, förlossning och kanske viss del av spädbarnstiden utan hans stöd, men du har kanske andra i din omgivning som kan support dig..? Jag vet flera män som varit minst sagt tveksamma, men som växt in i pappa-rollen när den väl är ett faktum. Gör han inte det behöver han söka hjälp, du förtjänar bättre.
Din kropp. Ditt beslut. ❤️ Självklart ska du behålla om du vill! Men det klart att det blir komplicerat när din kille inte vill, men det skulle han ju kanske tänkt på innan han valde att ha oskyddat samlag (låter kanske hårt, men sant). Väljer du att behålla så får ju din kille ta ställning till om han kommer skärpa till sig och ta ansvar eller dra. Det går ju inte att tvinga honom att känna likadant som du gör tyvärr. Har ni pratat något om NÄR han skulle vilja att ni skaffade barn? Vad är det han känner att han väntar på? Förstår att det måste vara jättejobbigt för dig just nu, men jag tycker inte alls du är egoistisk som vill behålla barnet, så som du beskriver din livssituation låter det ju inte som att ett barn skulle bli lidande?
Din kropp ditt beslut. Om du vill behålla barnet så gör det. Ni kanske kan få något samtalsstöd i hur ni kan tänka kring detta oavsett hur det blir? Som sagt det är du som bestämmer om du vill behålla barnet. Kram hoppas att det blir bra allt!
Frågan är väl vems välmående och lycka är det som ska struntas i? Om du känner att du vill behålla det så tycker jag att du ska göra det!