Vad är era bästa tips inför förlossningen? Har en väldigt stark förlossningsrädsla och känner att ju närmare tiden går desto mer panikslagen blir jag. Fick tyvärr inte komma till aurora då det var fullt. Har försökt läsa böcker och förbereda mig mentalt på egen hand men inget hjälper...är verkligen rädd för allt som har med förlossningen att göra. Så är det någon som har något bra tips eller positiva historier?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Kände precis som du gör nu! Jag var livrädd, pratade med min sambo varje kväll om det. Ångrade allting, var helt säker på att jag inte skulle klara av en förlossning. Så kändes det ändå fram tills det drog igång, då blev jag väldigt säker på min uppgift och kände mer att ”nu ska jag göra detta en gång för alla” sedan varade min förlossning väldigt länge men jag kände aldrig den där paniken som jag trodde skulle komma. Visst var det smärtsamt och jag var trött men jag var aldrig rädd och det blev en bra upplevelse! Superhäftigt faktiskt! Du kommer klara av det! Det är helt sjukt och alla säger det men man får krafter man inte trodde fanns. Önskar dig lycka till!
Tack snälla för era peppande inlägg det gör så otroligt mycket❤ har varit rädd för förlossning sedan jag var liten av någon anledning och har tyvärr därför skjutit på att bli gravid i många år. Försöker verkligen tänka att kan alla andra klara det så kan jag men det hjälper ändå inte. Har läst föda utan rädsla men kände inte att den gav mig så mycket. Självklart mer kunskap om vad exakt som händer under en förlossning osv men den har ändå inte tagit bort någon av mina rädslor som sitter så otroligt djupt. Så psykiskt påfrestande att vara såhär rädd har ju tyvärr gjort att jag inte kunnat slappna av och njuta av graviditeten :( Önskar verkligen att jag sen i efterhand kan säga att "men detta var ju inte så farligt, varför stressade jag upp mig så" Ang doula så hade jag gärna anlitat någon men tyvärr alla jag har hittat har kostat på tok för mycket :( Någon som har tips angående smärtlindring som ni verkligen rekommenderar?❤
Jag hade en SÅ fin upplevelse! Min son är 10 månader nu och jag var jätterädd innan förlossningen. Stod och tittade på den packade BB-väskan och bara ångrade allt ju närmare förlossningen det kom. Rädd för smärtan, rädd för förlossningsskador, rädd för att vara ensam på BB, rädd för den stora omställningen… Jag lyssnade på massor av poddar, skrev ett noggrant förlossningsbrev och diskuterade mycket med min sambo vad hans roll skulle vara. Jag ville framförallt att han skulle hålla mitt fokus ”här och nu” hela tiden eftersom att jag vet att jag har en tendens att dras iväg i mitt oroande om hur saker skulle kunna bli i ett senare skede. Och att han skulle försöka trygga mig så att jag inte blev rädd. Allt blev så bra!!! Hoppas att du kan få samma stöd av den som följer med dig ❤️ Att försöka hålla sig lugn och att bara hänga med i nuet gjorde allt för mig! Jag ser fram emot att få göra det igen och kan nästan känna mig lite avundsjuk på mina vänner som ska föda snart. Lycka till med livets äventyr!!
Till skillnad från många andra som svarat kände jag inte att jag ville läsa på en massa eller gå kurser eller höra andras berättelser före förlossningen - kändes som att jag skulle bli mer nervös av det! Istället läste jag bara en bok (Föda utan rädsla, som med facit i hand gav all info jag behövde) och förlitade mig på att personalen på förlossningen visste vad de sysslade med. Det gick jättebra ❣ Det fanns ett tillfälle under förlossningen då jag hade kunnat få ett ordentligt moralfall om jag inte läst boken, eftersom varje värk plötsligt gjorde mer ont än innan, men tack vare att jag läst om förlossningens olika faser tänkte jag bara "åh, har bebisen tagit sig ända dit nu, ett steg närmare slutet!" och då blev det ju mer av en moralboost istället, hehe. Tyckte överlag att boken gjorde ett bra jobb med min inställning till värkarna, att varje värk tog mig lite närmare målet, och att faktiskt genomgå en förlossning har avdramatiserat värkarbetet något otroligt för... tja... det är ju 100% tillfälligt och sen är det över. Inget man bryr sig om efteråt liksom. Mest rädd var jag dock för att spricka och det gjorde mig tyvärr väldigt smärtmedveten precis i utdrivningsskedet. Fegade ur (slutade trycka) när huvudet skulle ut och fick vänta på nästa värk - evighetslång väntan då när jag så tydligt visste att "this is it". Var HELT säker från smärtan vid det misslyckade försöket att jag skulle spricka jättemycket, sa tack och adjö till min fitta och tryckte ut huvudet vid nästa värk. Frågade nervöst barnmorskan om det fanns nåt kvar att rädda när hon satte sig för att sy. Hon bara skrattade - det visade sig vara en liten bristning som läkte ihop hur fint som helst, haha. Det är väl inte lugnande så här före förlossningen, men kanske kan det vara en tröst i stunden att veta att det tydligen kan kännas värre än det är 😅
Hej! Precis som du beskriver så var jag också rädd men min rädsla blev mindre i v.38 typ för att sedan komma tillbaka. Men det sjuka var att när kroppen väll satte igång så åkte jag bara med och var så taggad fattade typ inte att det man väntat på så länge snart är här. Var inte rädd en sekund under själva förlossningen för man är så upptagen med annat att det inte finns något utrymme för att vara rädd. Det kommer gå superbra! ❣️
Vi har anlitat en doula som ska hjälpa oss med förberedande möten samt vara med under förlossning och det känns väldigt bra (inspirerades också av boken ”Föda utan rädsla” som jag tyckte var jättebra och givande, rekommenderar att läsa/lyssna på den!), ska precis köra igång med de förberedande mötena nu (är i v 31) 🙂🌸
Jag tyckte det hjälpte mig mycket att lyssna på olika förlossningsberättelser. Jag tyckte då att jag kunde ha "kontroll" på det som skedde. Jag lyssnade på förlossningspodden och hörde jättemånga berättelser vilket gav mig kött på benen. Podden är skapad av en doula. Jag tränade även på meditation någon månad innan förlossningen vilket gjorde att jag kunde slappna av när jag behövde vila mellan värkarna. När det väl är dags så kickar något in, något biologiskt som ger en styrka och man minns inte smärtan. Den blir inte relevant sedan när bebisen är i famnen. Lycka till! Kroppen är fantastiskt och även stödet på förlossningen.
Du kanske skulle försöka ta kontakt med en doula? 🙂 håller på att läsa boken föda utan rädsla och där skrivs det mycket om doulans hjälp och kunskap, har tyvärr inget eget tips då jag snart ska föda mitt första barn men än så länge är jag inte rädd utan mer förväntansfull, även om jag är väldigt smärtkänslig. Men tänker att kroppen vet vad den ska göra, och att jag måste lyssna på all den expertis som ändå finns på en förlossning, kram 🥰
Tack snälla för alla era svar❤ känns så läskigt att inte ha kontroll över situationen... Att man liksom inte kommer undan på något sätt. Att höra andras positiva historier gör väldigt mycket då man mest hört/läst om alla skräckexempel...så stort tack❤
Jag har generellt ganska mycket katastroftankar och hade väl även det till och från när jag var gravid. Mitt fokus under förlossningen var att min kropp är gjord för att föda barn och att varje steg i förlossningen gjorde att jag snart skulle få träffa min bebis. Blev igångsatt, fick värkstimulerande och hann inte med något annat än lustgas. Ut kom min son på 5,1 kg och det är det häftigaste jag någonsin gjort. Lita på att din kropp kan föda barn ❤️
Viss rädsla finns hos alla och det är inte som en hollywood film! Som tidigare skrev, förlossningen är "bara några timmar". Jag försökte prata med kompisar och kollegor om det var något de hade med sig, lärt sig av sina förlossningar. Samt försökte tänka på att kvinnor i all tid har fött barn och många i hemmet utan medicinsk kunning personal och klarat det. Det här med andning osv, man kan nog lära sig men jag tyckte att bm/sköterskor på plats guidade mig väl. Jag hade även skrivit det i mitt brev att jag ville ha hjälp om jag "inte skulle fatta grejen". Pratade mycket med min bm om sånt jag tänkte på och fick med bra saker i förlossningsbrevet. Jag tycker att de på förlossningen tog hänsyn till allt som stod i brevet. Nu i efterhand finns det saker jag hade velat göra annorlunda - våga säga till om att jag har rätten att föda i den ställningen jag faktiskt tyckte var skönast! och se till att hålla vaginan varm för att hjälpa till att mjuka upp muskler för undvika att spricka (sprack nästan inget men fick 2 stygn, hade nog kunnat undvikas om jag hade hållt mig varm eller bett partner lätt massera öppningen (läste att det hjälper en att inte spricka!). Även om det gör ont för stunden så går det över direkt när barnet är ute! Man glömmer smärtan man haft de senaste timmarna på en sekund! Om du är rädd för smärta läs på om smärtlindring och vad du tror skulle passa dig.
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Det tillhör nog att vara lite rädd för förlossningen, speciellt om det är första barnet. Man har ju ingen aning om vad man skall gå igenom. Förbered det du kan, försök göra andningsövningar och så vidare. Men det är svårt att planera, det blir sällan som man tänker. Din kropp kommer sköta det galant, och när värkarna väl kommer så vill du bara föda :) fokusera mer på vad som händer efter förlossningen, första tiden med barnet. Förlossningen är egentligen bara några timmar, ett barn är hela livet ❤️
Hej! Jag hade också förlossningsrädsla under hela min graviditet. Jag försökte förbereda mig så mycket som det bara gick. Jag läste mycket på nätet och gick förlossninsgsförberedande kurser som ”föda utan rädsla” etc. Jättebra för att få med sig andningstekniker och verktyg etc. Men hittade riktigt aldrig det där lugnet som gjorde att jag såg fram emot förlossningen (som jag trodde skulle komma till slut). När väl vattnet gick och vi var på väg mot förlossningen fanns rädslan förvånande nog knappt där. Istället var jag fylld med adrenalin, pirr, energi…. Det kändes nästan som att kroppen själv samlade sig för att få styrka och jag bara hängde med. Med det vill jag säga, att visst all förberedelse är bra men det mest magiska är din kropp. Den vet vad den ska göra och ger dig den styrkan du behöver just där och då. ❤️ Vill också passa på att tipsa om facebookgruppen Gravid och Bebissnack. Här samlas blivande och nyblivna mammor för att stötta, peppa och tipsa varandra om livet som gravid/småbarnsförälder. Häng med oss där! ❣️ https://www.facebook.com/groups/2369998583236857/