Hej alla. Det är så att jag har ett ganska speciellt jobb, som Jag älskar, och som även är ganska säsongsbetonat. Alltså mycket mer att göra på sommaren, men vi är rätt få anställda året runt. Jag beräknas få barn i mitten av Februari. Jag hade tänkt amma, men det är inget måste alls känner jag, utan fungerar det så är ju det roligt, men gör det inte det så kommer jag inte gråta floder (tror jag). Pratade om föräldraledigheten med min chef idag, och han vill gärna att jag jobbar under somaren, typ maj - september. Sommaren är även den årstid jag tycker är roligast att jobba! Pappan och jag jobbar väldigt olika tider och även dagar, så att schemalägga typ halvtidsledighet kan bli krångligt. Så därför undrar jag nu, om det är någon med erfarenhet av att gå tillbaka till jobbet heltid när barnet är ca 3-4 månader. Det borde väl egentligen inte vara några problem eller? Första barnet så jag är helt nybörjare :-) jag har även ett väldigt flexibelt jobb, och skulle det strula i början kan jag åka hem stunder.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
25 av 33 svar
Han e 6 månader glad kille
Jag började jobba när han var 2 månader han nu. jag älskar min barn och mitt job .
Jag delar gärna med mig av den första tiden till pappan :-) kommer ju som sagt bara jobba över sommaren, och sen återgå till ledigheten.
Rättelse: jag arbetade1-2 pass a 6 timmar per vecka.
Jag började jobba deltid då min son var 2,5 månad och började studera heltid plus lite extrajobb (1-26 timmars passper vecka) då han var fyra måndader och maken var hemma på heltid. Jag använde bröstpump vilket var lite pyssligt men fungerade bra och ammade då jag var hemma. Psykiskt var det kämpigt för mig, för sonen ser jag enbart fördelar då han har/ hade privilegiet att ha båda föräldrarna närvarande från början. Men kämpigt var det. Är gravid nu igen och planen denna gång är att inte ta något studieuppehåll utan lösa det på liknande sätt. Lycka till! privilig
Nej, det slutgiltiga beslutet behöver vi inte ta förrän i april,maj men jag tycker det är skönt att kunna planera i tid, och vill kunna meddela min chef på ett ungefär hur det blir nu innan jag går hem vid Lucia. :-)
Ja, vägrar han flaska kan jag ju inte göra så mycket åt det! :) Då är det ju som det är!
Jag tycker det är helt ok att gå tillbaka och jobba då men jag vill bara varna dug för att bebisen kanske vägrar flaskan och då är det ju inte så lätt min har total vägrat allt vad napp och flaska och snutte heter så jag har snällt fått vara hemma med sonen tills han började äta vanlig mat. I vår när sonen är 10 mån ska pappa vara hemma med sonen och jag jobba sen går jag hem över sommaren igen :) planera inre för mycket innan men ha två olika planer redo :)tv
Även om det skulle kännas jobbigt för mig att vara borta från barnet under timmarna jag jobbar, så rör det sig ju bara om 3 eller 4 månader som jag ska jobba, och sen gå hem igen. Jag tror man står ut, man får väl helt enkelt offra sig ibland, det är den bästa lösningen för oss ekonomiskt, tidsmässigt och även för mitt jobb. Och blir inte barnet lidande heller så ser jag inte vad som skule kunna gå fel
Jag vill inte lägga mig i diskussionen om vad som är rätt eller fel, jag tycker alla har rätt att lägga upp sin ledighet precis som de vill. Jag ville börja jobba efter 6 månader, främst för att vi tjänar mer pengar i vårt hushåll på det sättet. Jag och sambon var även överens om att dela 50/50 på ledigheten. Nu är bebis 4 månader och jag har svårt att tänka mig gå tillbaka och jobba om 2 månader som planerat... Så vi har gjort om lite i vår ledighet, så jag kan vara hemma lite längre nu ändå... Jag söker lite nya jobb samtidigt och skulle jag få ett drömjobb och dom vill att jag börjar jobba om en månad eller två, så skulle jag ändå definitivt hoppa på det. Jag tycker du ska lita på din magkänsla, men håll planerna lite öppna för eventuell förändring. Hoppas allt går bra :)
Vi har varit hemma båda i ca 3 - 4 mån och sen började min man jobba 80 %. Till våren när hon är 9 mån ska han jobba 50% och jag ca 25%. Vi tycker att båda ska vara hemma mycket. Inte att en jobbar 100% och den andre inget alls, det är så trist att vara hemma så mkt ensam...
Om ni har råd, så kanske han kan vara hemma heltid och du jobba halvtid. Så kan du rycka in extra om det känns bra. Men så har ni en grund att stå på
jo, börja med att jobba kortare dagar eller helger är helt klart ett alternativ jag kommer tänka på. Halvtidjobb funkar på mitt jobb, men tyvärr lite sämre på sambons, men de borde gå att lösa ändå :)
Annars kanske ni kan vara lediga tillsammans på sommaren iallafall? En av er tar FL och den andre semester eller ledigt utan lön - om man kan... Sen kanske du kan jobba 50% och öka om det funkar bra?
Jag frågade efter folk med erfarenhet av att gå tillbaka till jobbet efter 3-4 månader, och jag har väl inte fått massvis utav sådana svar :P Vi får helt enkelt se hur man känner när barnet är här, men just nu hoppas jag att det här är en lösning som kan fungera, och jag antar att det visar sig.
Alla är olika och tur är väl det;) han ska inte bli upprörd av vad som sägs här. ( samtidigt frågade du/ni om råd. Hormoner ska absolut inte få styra för mycket men efter en förlossning och efter att hela er värld vänts upp och ner så kommer dom göra det vare sig du vill eller inte. Säger inget mer än vänta så får du se ;) lycka till hur du än gör!
Det är ju tur att ersättingen är uppfunnen då :)
Pappan kommer få vara med första tiden också även om han inte skulle mata. Han kan ta blöjbyten, vagga, mysa och massa annat. Att hålla på att pumpa ur för att pappan ska få vara delaktig är i mina ögon bara onödig energi. Ni kommer ha fullt upp ändå.
Naturligtvis förstår jag att mina känslor för det här kan och säkert kommer ändras innan det är dags att jobba igen. Och det kommer garanterat vara jobbigt i början, men jag vet ju att min son kommer vara hemma med världens bästa pappa istället, och det gör mig trygg ändå. Jag litar på att min kille kan ta hand om barnet (MINST) lika bra som jag... Hormonerna kan ju inte få styra hela livet, hur skulle det sluta? ;D
Visade denna tråden för min sambo nu, och han blir väldigt upprörd för att vissa männsikor här tycker att han inte ska få ha någon "babytid"...
Om du kan tycker jag du ska vänta och se hur du känner när bebisen faktiskt är ute och i famnen. Det är stor skillnad på att ha sin bebis i magen och sedan hålla hela sin värld i famnen. Jag trodde också att jag skulle kunna återgå till arbetet runt sex månader. Det gick inte! Klarar knappt att vara i från henne nu. Sedan är ju alla olika. Men jag skulle väntat...
NATURLIGTVIS vill jag vara hemma med mitt barn, Jag kommer ta 11 månaders föräldraledighet sammanlagt, samma som pappan, men det är bara det att jag kommer jobba från barnet är 4-7 månader. Och jag kommer ju inte direkt flytta till Bahamas i 4 månader, utan jag kommer vara en km bort på jobbet och säkerligen också åka hem på luncherna... Tror inte jag missar barnets hela första år pga det? Det är den lösningen som skulle passa bäst för vår familj pga min jobbsituation helt enelt.
Och jag har ingen förståelse för varför barnets far inte ska få vara hemma med sitt barn på samma villkor som jag? Är han en sämre förälder eller? Det är mycket snack om jämställdhet för kvinnor hit och dit, men när det kommer till frågan om förädraledigheten, där VI för en gångs skull har fördelen, då vägrar man helt plötsligt släppa in killarna utan dom ska vara borta och slita hela barnets första år MINST innan det är ok att dom ska vara hemma?!
Annars kanske ni kan vara lediga tillsammans på sommaren iallafall? En av er tar FL och den andre semester eller ledigt utan lön - om man kan... Sen kanske du kan jobba 50% och öka om det funkar bra?
Jag började jobba när dottern va tre månader. Jag tar resten av min ledighet nästa år. För mig har det varit skönt, men jag va hemma två år innan med sjukskrivning och ledighet för första barnet, var ganska less på att vara hemma. Det som är skönt är att min man fått känna på hur det är att vara hemma med ett barn