Hej! Jag har fått veta att min pojke ligger i säte och att jag kommer behöva göra kejsarsnitt för att få ut honom. Jag känner mig jätterädd för det, både för själva operationen och läkningen efteråt, men också för att jag ska drabbas av någon komplikation som gör det svårt att få fler barn i framtiden. Det känns nästan som det allra värsta, tanken på att min livmoder ska få ärrvävnad och bli "förstörd". Har ni några positiva erfarenheter att dela med er av som kan lugna mig lite?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Ha i åtanke också att smärtupplevelsen och återhämtningen är väldigt individuellt. En del går allt över på några dagar och för andra kan det ta några veckor, just värken men återhämtningen till snittet är helt läkt är ändå samma för alla. "Såret efter kejsarsnittet börjar läka direkt. Även om det går snabbt i början kan det ta flera veckor innan såret är helt läkt. - 1177" Att du är nervös/rädd är bara normalt men du kan också lugna dig med att du har en hel personal hos dig på förlossningen som är där just för dig, är väl förberedda och kan sin grej. Kejsarsnitt för flera gånger varje dag och när väl bebisen är ute så glömmer du snabbt vad de håller på med bakom skynket. ❤️
Ni är så bra som svarar och lugnar. Tack!! Nu är mitt snitt nästa vecka och det känns lite mindre läskigt. Även om jag fortfarande är lite rädd för smärtan efteråt och framför allt ev. komplikationer.
För sex veckor sedan kom mitt andra barn genom vaginal förlossning. Min första med snitt då hon också var i säte. För mig var kejsarsnittet så mycket skonsammare. Fick inga komplikationer efter och repade mig väldigt snabbt. Nu efter en vaginal förlossning (som jag också är glad att jag fått va med om) kan jag säga att skulle det bli ett tredje barn så hade jag begärt snitt. Det blev så mycket mer smärtfritt, men olika för alla såklart. Hade knappt ont efter en veckas tid. Efter vaginal förlossning hade jag ont mycket längre och mycket mer. Be dem gå igenom hur allt går till, alla moment. De kommer gå jättebra för er
Nej ingen paniksmärta för min del. Gjorde Mest Ont Från Liggande Till SITTANDE/stående och tillbaka till sittande/liggande men det avtar för varje dag. Alvedon och ipren hjälper väldigt bra. Jag tog när jag behövde och tog tills jag kände mig redo att sluta. Det som gjorde mest ont på mig var urinvägsinfektionen som jag fick hehe. Visste inte om det va pga kejsarsnitt eller annat så jag gick med det rätt länge tills jag gick till vc och det konstaterades uvi och jag fick antibiotika sedan var det över på några dagar. viktigast är att du ser till att röra på dig varje dag så går läkningen och värken över fortare. jag samsov med lillen för jag orkade inte med att behöva resa mig upp varje gång han behövde mat, vilket är väldigt Ofta i början. Det enda tråkiga som jag tycker med ks är att det är längre återhämtning. Jag kan mycket väl tänka mig ett till ks, kändes lugnt och tryggt hela processen trots att jag var nervös. Men alla kvinnor är nog nervösa inför en förlossning oavsett hur den går till.
Var inte rädd. Jag födde också med kejsarsnitt då vår bebis låg i säte. Jag själv var jätterädd för vaginal förlossning och ville ha kejsarsnitt, och är glad att det blev så. Omringad av ett så bra team och allt under kontroll. Så skönt! Det gick jättesnabbt och något jag kan sörja idag är att fokus låg mkt på att jag skulle opereras än att ”nu kmr vår bebis” så det ska jag ta med mig till nästa barn. På op. Bordet sa jag till min sambo; blir det fler barn blir det garanterat snitt! :-) Detta trots att jag var väldigt rädd. Tips - be sköterska fota förloppet. De erbjöd oss att göra det och de bilderna är de finaste jag har. Var uppe o gick dagen efter då vi blev utskrivna från bb. Klarade mig på Alvedon och Ipren, visst gjorde jäkligt ont att gå från stående till sittande o tvärtom, lite tjorvigt när man ska amma ex. Men man lär sig sina knep och det går över fort. Du kmr säkert vara så förälskad och uppslukad i er bebis så man kmr inte tänka så mkt på annat. Så var det för mig. Var inte rädd de kmr gå så sååå bra
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
mitt snitt va den bästa och häftigste upplevelsen i mitt liv, jag fick inga komplikationer kände mig helt återställd efter 2 veckor (vet att man inte är det men det va min känsla även om läkningen pågick) va inte rädd du kommer va i goda händer, ett helt team där var och en har sin uppgift kommer se till att du också får en fantstisk upplevelse.
Tack gulliga ni för att ni tog er tiden att berätta om era upplevelser. Det lugnar verkligen att höra att de flesta av er verkar ha haft bra, lugna och fina upplevelser av snittet! Ni som säger att ni hade ont efteråt. Hur ont hade ni då? Är det liksom panik-smärta hela tiden?
Gjorde akut snitt i v 35. Hade ont ganska länge efter samt endel komplikationer efter men är ändå så otroligt nöjd över att det blev snitt. Tror min kropp var rätt trött av att ha blivit bromsad et par gånger innan själva snittet gjordes, så det bidrog nog till att återhämtningen tog lite längre tid. Men om själva snittet: Det kändes så lungt och organiserat även om det egentligen var väldigt många kritiska faktorer så fick man känslan av att det fanns en plan för allt. Jag, precis som många andra, behövde kräkas efter att de lagt bedövningen. Men direkt jag sa till att jag mådde illa så var dom snabba med påse + gav något preparat som motverkade illamåendet (så om du mår illa - säg till direkt). Nu efter 6 månader så är ärret jättefint och har börjat blekna, och kroppen känns iprincip helt återställd. Tror inte att vi kommer skaffa fler barn, men om vi gör det så ska jag absolut försöka få ett planerat kejsarssnitt då allt kändes jättebra under hela processen.
Jag hade planerat snitt med min son av samma anledning, han låg också i säte. Jag var också livrädd, men allt gick jättebra. Återhämtningen tar längre tid än efter en vaginal födsel dock, men idag har jag inte alls ont av mitt snitt. Jag var också rädd att det skulle ta längre tid att bli gravid efter ett snitt, men hans lillasyster föddes i augusti, och hon föddes vaginalt :) det tog inte längre tid för mig att bli gravid med efter snittet än före snittet, men det kan ju såklart vara olika för alla.
Åh förstår din känsla. Fick göra planerat snitt för snart 3 månader sen, vilket gjorde mig orolig. Men det blev en fantastisk dag! Personalen va så fin och det var en sån positiv stämning. Fick upp honom på bröstet direkt så det blev en fin stund. Det visade sig att jag var allergisk mot morfinet de gav mig, så jag kräktes i flera timmar. Så vet du att du är känslig för sånt, säg till. Återhämtningen har gått hur bra som helst. Har inte haft så ont. På BB tog jag Alvedon och Ipren. De erbjuder morfin men hade inget behov av det. Åkte hem efter 2 dygn, slutade ta smärtstillande efter 4 dygn. Då kunde jag börja med promenader. Efter 4 veckor var jag tillbaka på gymmet. Lite svagare än vanligt men ändå inte så illa som jag trodde 🙂 Jag förstår oron för framtida graviditeter men har flera vänner som gjort kejsarsnitt som sen fått fler barn och det har inte varit några problem. Min BM sa att det inte va nåt att oroa sig för, så jag försöker lita på det. Hoppas ni får en lika fantastisk upplevelse som vi fick 😍😍
Fick planerat kejsarsnitt. Jag var väldigt nervös men allt gick jättebra och personalen var underbar. Ryggbedövningen kändes ingenting. Själva förlossningen var obehaglig men inget som gjorde ont. Jag fick blodtrycksfall några gånger vilket gav mig yrsel, illamående och trötthet men de höll koll och gav mig något som reglerade det. Återhämtningen tar längre tid än vaginal förlossning så det får du räkna med. Första 2 dagarna gjorde mest ont för mig. Du får morfin om du har väldigt ont och du får stanna så länge du behöver på BB och personalen hjälper dig med barnet om du inte har partnern där. Jag var uppe på benen samma dag. Fick morfin första två dagarna och åkte hem dag 3. Då får man Alvedon och ipren men det hjälpte jättebra. Mest ont gör vid gå upp från sängen och sedan lägga sig igen. Jag började promenera efter 7 dagar och på vecka 3 gick jag redan 1 timmes promenader. Ömmade självklart så lyssna på din kropp. Fick bara uvi som komplikation. Har ej testat skaffa fler barn än men planerar ett till.
Hej! Jag födde med planerat kejsarsnitt pga min lilla tjej låg i säte +låg beräknad födelsevikt. Jag var otroligt nervös innan men såhär i efterhand är jag så tacksam och glad över att ha fått göra det. Vi fick jättebra information om operationen innan och otroligt bra stöd under tiden. För mig blev det en väldigt positiv upplevelse!
Jag hade planerat kejsarsnitt i somras pga bebis i säte. För mig blev själva operationen en väldigt fin upplevelse. Personalen var verkligen fantastisk och det var väldigt bra stämning under hela operationen. Pappan var med och inkluderades väldigt fint också, trots att mesta fokus låg på mig såklart. Jag kände mig väldigt trygg under hela processen och jag kände mig också väldigt trygg med att bebis skulle komma ut säkert. Jag hade ont efteråt men var uppe och gick efter några timmar. Tyckte dock det var obehagligt att bära tyngre saker än bebisen första veckorna. Fick info på BB att man inte skulle bära tyngre än en bebis i bilstol, men jag tyckte att det kändes obehagligt att bära så tungt i början. Jag hamnade ibland i positioner som jag hade svårt att ta mig upp ifrån utan att använda magmusklerna förmycket, men värre än så blev det inte för mig. Kroppen är fantastisk och visst tog återhämtningen tid, men tycker ändå att det läkte väldigt bra. När jag tyckte att det kändes jobbigt med kejsarsnitt försökte jag tänka att förutsättningarna ofta ställs emot en felfri vaginalförlossning, men det är ju inget som säger att den hade varit utan komplikationer. Jag har inte försökt få fler barn, så har inte koll på de bitarna. Vet dock flera andra som fött med kejsarsnitt och haft problemfria graviditeter efteråt.