Är gravid i vecka 38 och har precis fått sluta gymma pga stickningar och tryck neråt underlivet. känns ofta som jag ska antingen kissa på mig eller som att en fot ska komma utsparkandes.. riktigt obehagligt. Hoppas på att bebis kommer tidigare faktiskt. Tänkte fråga om någon mer upplevt att kvällarna är värre som höggravid? Jag mår som allra bäst mellan 05-13 på dagarna. Sedan sover jag lite middag mellan 13-16 och efter det brukar kvällarna fallera totalt. Bebis sparkar som mest då, trycket neråt ökar, det gör ondare i ryggen och benen börjar det krypa i. Jag blir deppig på kvällarna och nu har jag gråtit varje kväll i en hel vecka. Min kille frågar vad det gäller och han passar upp på mig, men jag finner ingen förklaring till min gråt mer än ett tiotal luddiga anledningar.. lite rädsla för förlossningen, lite rädsla för hur vår relation förändras när vi snart är föräldrar, ångest över att jag inte klarar av att aktivera min hund när jag är hemma på dagarna och killen jobbar, ångest över hur ekonomin ska ordna sig, gråter även mycket över all smärta som kommer om kvällarna och illamåendet som smugit sig på. Ledsen för att jag inte kan gå promenader utan att behöva stanna och vända hem efter 500 meter pga tryck neråt.. ledsen över att jag vill vara på gymmet men inte orkar.. jag borde ju vara glad över att jag haft en underbart bra graviditet ända fram till vecka 37! jag har inte mått dåligt, jag har fått betald gravidpenning, jag har kunnat styrketräna på gymmet fram till vecka 37, jag har världens bästa sambo och hund.. förstår inte varför jag är så ledsen nu helt plötsligt.. jag blir så besviken och orolig .. Någon som upplevt liknande känslor såhär i slutet? kram på er.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Du ska vara glad att du kunnat vara så aktiv fram till nu. Det är ju trots allt bara några veckor kvar till bebis kommer. Jag var likadan. Hade så fruktansvärt ont på eftermiddagarna o kvällarna att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Hade ganska svår foglossning så kunde inte göra mkt alls från v 17... Kroppen behöver vila så sänk kraven o ladda upp inför förlossningen. Vila, gå små promenader med hunden... Orkar du laga mat eller göra en aktivitet om dagen så är det super😉 Under min andra grav så var jg antingen tjurig eller ledsen på slutet. Lycka till
FRUMARTIN: Vad härligt det var att läsa ditt inlägg. Tack!😊 jag tror också innerst inne att det är normalt. det säger min kille iallafall. Han säger att det kommer att gå över och att jag helt enkelt får acceptera nu sista veckorna att jag är lite hemma bunden. varför tvinga sig iväg hemifrån för att må lite bättre när man innerst inne inte vill. jag går gärna till gymmet på morgonen men nu sista veckan har jag inte vågat pga att jag får ont. Får passa på på helgmorgonen när killen är ledig känns alltid bättre att ta sig hemifrån när han är vid min sida :-) inatt drömde jag att jag höll bebisen! Helt magiskt! Sen vaknade man och insåg att där var vi inte ännu, haha 😇😎
Det bästa är alltid att ta tag i det så tidigt som möjligt och förhoppningsvis kan du förebygga en förlossningsdepression. Hoppas du blir bättre snart!
oj.. låter inte roligt med bara ångest.. du har rätt i att jag måste lyfta det med BM. träffar henne igen om en vecka så då ska jag berätta för henne hur det har förändrat sig. hatar att vara så ledsen liksom. på dagarna är jag ju så glad för magen och bebis och allting.. men jag antar att mycket är rädsla och oro.. tur jag har en kanonbra BM som jag känner att jag verkligen kan prata med..
Det där måste du prata med din bm om snarast så att du kan få hjälp. I värsta fall kan det utvecklas till en förlossningsdepression när bebisen är född. Jag mådde själv aldrig så dåligt under själva graviditeten, men efteråt gick jag in i en riktig depression och det var verkligen inte kul. Nu är mitt barn snart ett år och jag sörjer fortfarande att jag inte fick uppleva det där mysiga som alla pratar om. Barnets första månader var bara ångest för min del 🙁