HallĂ„ dĂ€r ute! Innan jag blev gravid var jag livrĂ€dd av bars tanken pĂ„ att föda barn. Men pĂ„ nĂ„got lustigt sĂ€tt försvann den rĂ€dslan nĂ€r jag blev gravid. Nu sitter jag hĂ€r i vecka 37 och kĂ€nner att rĂ€dslan börjar komma tillbaka! Kan egentligen inte svara pĂ„ vad jag Ă€r orolig och rĂ€dd för egentligen, tanken pĂ„ att en bebis ska kom ut dĂ€r rĂ€cker vĂ€l đ har ni nĂ„gra fina ord som man stötta mig eller berĂ€tta gĂ€rna eran historia! Kram pĂ„ er đ
Var Àr jag?
I FörÀldrasnack sÄ kan du frÄga och besvara frÄgor och dela din erfarenhet med andra!
Jag Àr avundsjuk pÄ dig som har din första förlossning framför dig! Den lyckan nÀr man inser att bebisen kommit ut och allt gÄtt bra, den gÄr liksom inte att beskriva. Jag har precis fött mitt andra barn och lyckan var sÄklart otroligt stor, men den slÄr liksom inte riktigt kÀnslan jag hade vid första förlossningen. Man hade ju haft sÄ mycket tankar. Hur funkar det, hur smÀrttÄlig Àr jag etc etc. Nu visste man redan det praktiska sÄ nu var det mer bara att köra och hoppas pÄ samma goda resultat. ;) Och jag hade en underbar första förlossning (10 timmar frÄn start till slut, sÄ hyfsat snabb för första barnet) men kunde inte andningsteknik alls sÄ jag skrek mig igenom varenda vÀrk. Hann bara fÄ lustgas och bad. Nu med andra hade jag gett mig den pÄ att inte skrika och det gjorde jag inte heller. Andades och kramade (lÀs krossade) min mans hand och klarade mig med enbart svag lustgas. Knappt fem timmar frÄn start till slut. Fantastisk förlossning! :) Oj vad jag babblar pÄ. Lycka till och du kommer klara detta galant!
Tack sĂ„ mycket för att ni tog er tid att svara. KĂ€nner mig lite lugnare faktiskt, och sjĂ€lvklart kommer det att gĂ„ jĂ€tte bra. Jag tror inget annat men som sagt, kan inte sĂ€tta finger pĂ„ kĂ€nslan. Försöker vĂ€l förbereda mig inför förlossningen sĂ„ gott det gĂ„r đ lĂ€ngtar som tusan efter vĂ„ran lille kille đđ
mammaeh en sĂ„n kudde hade jag ocksĂ„ under min andra förlossning. den var ju superbra đ
Sitter hÀr med min 5-veckors guldklimp..:) Det var första barnet för mig, tyckte det gick galant med hjÀlp av lustgas och EDA. Fokusera pÄ kÀnslan nÀr ni sitter dÀr som familj och att du klarar sÄÄ mycket mer Àn du tror! FörvÀrkarna gjorde visserligen ondare Àn jag anat, kÀmpade pÄ hemma tills öppen 8 cm. I efterhand hade jag stÄtt pÄ mig och försökt fÄ komma in tidigare. Lycka till och stÄ pÄ dig om det behövs!!
Under min första graviditet sÄ kÀnde jag faktiskt ingen rÀdsla för förlossningen. TÀnkte att det skulle gÄ bra. Och det gjorde det ocksÄ. Visst sÄ gör det ju ont men det Àr sÄ vÀrt det och sen glömmer man typ bort smÀrtan nÀr man hÄller i bebisen sen. Min första kom i v 37+3.,
Jag vet precis hur du kÀnner dig. Mitt första barn kom med akut kejsarsnitt nÄgot som jag inte rekommenderar alls dÄ det va det vÀrsta jag varit med om. SÄ för att slippa va rÀdd andra gÄngen gjorde jag en förlossningsplan med en barnmorska och det hjÀlpte mig enormt mot rÀdslan för smÀrtan jag trodde skulle komma. NÀr jag va pÄ BB för att föda mitt andra barn sÄ tog jag all bedövning man kan fÄ. Lustgas, ryggmÀrgsbedövning och precis innan bebisen skulle pressas ut fick jag en lokalbedövning i underlivet. Kan sÀga att visst gjorde det ont men nÀr man fÄr upp den fantastiska lilla varelsen pÄ bröstet glömmer man allt Ä ja jag vet att det lÄter som en "skröna" men jag minns faktiskt inte att jag hade ont nÀr jag tÀnker tillbaka pÄ det för belöningen Àr sÄ fantastiskt!!! Lycka till du kommer klara det galant!!!
Jag kan rekomendera avslappningövningar och andningsövningar varmt! Att kunna andas fokuserat och slappna av i situationen var min rÀddning under förlossningen. Jag var ocksÄ vÀldigt orolig innan, framförallt för att smÀrtan skulle fÄ mig att tappa kontrollen helt över allt. Men det gick bra, för jag kunde andas och koncentrera mig, och slappna av, tack vare min sambo stod vid sidan hela tiden och höll kontrollen. Och jag talade om för barnmorskorna att jag var orolig och stÀllde mÄnga frÄgor under förlossningens gÄng sÄ jag höll kontrollen. SÄ, andas och slappna av. Ha nÄgon med dig som har koll sÄ du kan fokusera. Och var inte rÀdd för att frÄga personalen om allt! HÄller tummarna för dig, det Àr en fantastisk upplevelse du har framför dig! :)
Gudrun abascal har skrivit en bok om detta som jag tyckte var jĂ€ttebra! Finns som pocket pĂ„ adlibris đ
Jag kĂ€nde precis likadant som du. Och rĂ€dslan fanns dĂ€r. Mest rĂ€dd var jag för smĂ€rtan, att den skulle vara sĂ„ hemsk att jag skulle tappa kontrollen. Men det fanns inte riktigt tid att tĂ€nka pĂ„ det bĂ€r allt vĂ€l satte igĂ„ng. ĂndĂ„ drog min förlossning ut pĂ„ tiden. VĂ€l uppe i allt vill man bara ha ut sitt barn o se att det mĂ„r bra. NĂ€r sonen föddes och jag fick honom pĂ„ bröstet sĂ„ minns jag att jag tĂ€nnte, men sjut, det dĂ€r kan jag göra igen. đ men du har fortfarande tid att prata med din BM som kan ge dig tips och rĂ„d. Mitt bösta tips jag kan ge dig Ă€r att trĂ€na pĂ„ avslappning och att under vĂ€rkarna slappna av i bĂ€ckenet. SpĂ€nner man sig sĂ„ gör det mer ont. Men resultatet gör att allt glöms bort för ett tag.