Hej! Vi väntar just nu på att få gå på vårt första IVF-möte, tiden står just nu still känns det som, då vi väntat på detta möte sedan i september och väntan på ett barn i 2 år. Något jag lärt mig i detta är att träna på sitt tålamod då det inte går snabbt i vården, speciellt inte när man får sin tid avbokad i november o får vänta till januari… nog med det.. igår kom den ovälkomnande mensen och min lilla fasad man byggt upp igen rasade igen… min partner vill mig alltid väl men hans sätt att säga saker ibland gör mig förkrossad när han säger ”jag tror de bästa är att försöka släppa det o tänka positivt”.. är det bara jag som överreagerar eller kan man välja smartare pushord att säga till en person som varenda j*vla månad får börja om o tänka positivt? Jag förstår att han också är i det här men jag skulle aldrig säga åt honom att säga släpp det när det är hela ens värld… Hejdå ledsen tjej