Jag och sambon väntar vårat första, vi är superglada över detta båda två. Vi har varit tillsammans i tre år till sommarn. Här till saken, sen jag blev gravid har vi börjat bråka och tjafsa så hemskt mycket. Han är supertrött på mig och jag känner desamma. Vi bråkar oftast om att han känner att han gör allting själv här hemma, jag känner att jag gör så gott jag kan men att det inte räcker till... tänker hur ska vi kunna ha ett barn tillsammans om vi inte ens får detta att funka..fler som bråkar med sina medföräldrar?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Det påminner mig lite om hur det var i början av min graviditet. Men så hittade jag en vetenskaplig text om hur mycket graviditeten påverkar kroppen och det var som en ögonöppnare för min sambo, som gärna vill läsa till sig saker. Sen fick jag jätte stöttning när foglossning började. Det finns mycket att läsa om det 😊 Se om du kan ta den ingången.
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Det är svårt för männen att sätta sig in i hur det är.. men försök sätta dig ner med honom och lägg upp vem som ska göra vad. Annars, skriv ner exakt vad du gör hemma och hur lång tid det tar att göra varje grej så får han svart på vitt. Ibland gör man saker som den andra inte lägger märke till. Som att dammsuga, damma, vika tvätt osv. Sånna saker som inte är lika uppenbara men likt förbaskat tar en massa tid/energi. När jag berättade för min man vad jag faktiskt gör här hemma (mer än ta hand om sonen) så blev han chockad. Så mitt tips - sätt er ner när ingen av er är sur och skrov ner allt som bör göras i hemmet och dela upp mellan er. Sen om han inte förstår hur tuff en graviditet är att gå igenom så be din BM prata med honom också. Så han får en utomstående som också kan förklara. Hoppas de löser sig!
Tack för alla svar. Han får det att låta som att jag inte lyfter ett finger. Men jag städar, diskar och fixar hela tiden bara det att han får laga mat mer och då blir det jobbigt för honom. Jag tar upp hela tiden att jag påverkas mycket av min graviditet men han verkar inte förstå.. som att det är en ursäkt till att vara lat. Jag har även varit förkyld nu och därför har vi bråkat igen för att jag inte orkat göra så mycket. Han verkar tro att jag bara hittar på
Lite kan man göra? Ja jag låg på sjukhuset väldigt mkt och kräktes flera gånger per dag, enda till v 32. Foglossning som gjorde att de låste sig i svanken så man inte kunde ta ett steg. Då är de inte de lättaste att ta hand om hemmet. Som sagt alla graviditeter är olika och ibland kanske man inte kan göra allt. Inte ens dela upp de.
Men alla kan inte ’göra lite’, och det måste man respektera. Man kan ha en jättetung graviditet, med smärtsam foglossning och grejer, och då kan man kanske inte ens dammsuga utan att få ont. Det viktigaste är alltid att lyssna på sin egen kropp och sen göra vad man kan.
Alltså när jag var gravid med mina flickor så kunde jag tycka oxh tänka ”bara för man är gravid så betyder det inte att man har nån sorts handikapp och inte kan göra nått” jag hade bokstavligt talat två graviditeter som gick som en dans på rosor, aldrig ett minsta ont eller jobbigt och jag var aldrig heller trött. Känslig ja, nu i min tredje graviditet så är den helt annorlunda, jag är inte som jag var när jag var gravid med flickorna, jag är konstant trött, får ont när jag går längre sträckor eller står för länge, så jag fattar inte hur jag själv kunde säga så där bara för jag hade turen att genomgå två skit bra graviditeter, nu tar det emot lite i denna och jag orkar inte göra saker o ting lika bra som jag brukar göra (städ), men jag gör det ändå! Jag är trött och orkar inte men känner inte att jag behöver använda det som en ursäkt och inte kunna göra nånting nu, en graviditet är vad de flesta kvinnor går igenom, vår kropp är byggd för att vi ska klara av det. Istället för att tex stor städa så delar jag upp det, damsugning en dag, mopp den andra osv.. Lite kan man ju göra, tycker jag
En graviditet påverkar en väldigt mycket, på flera plan. Man är trött och hormonell och inget är som det brukar vara. Kanske har man ont också. Jag har en jättebra sambo som är både omtänksam och snäll, men nu när jag är gravid så kan jag nästan hata honom för minsta lilla. Både han och jag vet att det är hormonerna som ställer till det så jag väljer mina strider noga och han gör extra mycket på hemmafronten. Förklara för din sambo hur du mår och att det är pga graviditeten.