Hej, har en bebis på nio veckor och jag håller på bli galen ibland känns det som… Vi har inte hittat några som helst rutiner för att få ihop vardagen, det strular med amning, det strular med sömnen, det strular med hans mage osv osv… För att ta sömnen tex så kan han ibland sova 20 minuter och ibland (fast mer sällan) tre timmar. Ibland är han vaken 45 minuter innan han vill sova igen och ibland är han vaken 2,5 timmar. Det finns inget som helst samband mellan hur mycket/länge han sover och hur länge han är vaken heller. Jag vet att man ska anpassa sig efter bebisens ”rytm” men jag drömmer om den dag där jag kan ha lite koll på hans rutiner och kanske kunna styra lite om vi tex har en tid på BVC att passa. Som det är nu så lyckas detaljredovisning bli så att han är övertrött bör vi kommer dit och skriker sig igenom hela besöket. Det är ett under att vi hör vad vi säger till varandra ibland 😅 I mitt huvud har jag någon sorts uppfattning om att det börjar ”ordna till sig” efter tre månader. Om man kollar på ökningsperioder och utvecklingssprång så går de ju i varandra nästan oavbrutet de första tre månaderna. Någon som kan ge lite pepp? När upplevde ni att vardagen började fungera lite bättre med era små? Drömmen är att kunna gå till öppna förskolan någon dag för att slippa sitta ensam hemma med en grinig bebis 😄