Vi förutsätter att förlossningen har gått bra utan komplikationer. Hur länge måste man som mamma vara hemma med bebisen? Jag har varit hemma med barnen ett par år nu. Har inte arbetat pga olika personliga anledningar. Har påbörjat lite studier nu under graviditeten så jag kan fortsätta med dom även sen när bebis har blivit lite större. Helst skulle jag vilja ha ett arbete och ev ta studierna på sidan om. Jag vill ta tag i livet helt enkelt, för min egen del. Igår ringde det en kvinna och erbjöd mig ett sommarjobb jag sökt tidigare. I min iver tackade jag ja på en gång. (nämde inte för henne att jag är gravid). Bebis är beräknad innan tjänsten börjar och hinner kanske bli 1 månad gammal innan jag ska börja jobba. Jag och min man har pratat fram och tillbaka och han är mer än gärna pappaledig under den här perioden (6 veckor). Jag ser egentligen inga problem med detta, mer som möjligheter för min egna del. Jag har dock fått en hel del påhopp från en person jag nämde detta för. Att jag är egoistisk som inte ska vara hemma med bebisen. Hur jag ska sköta amningen då inte pappan kan det etc..Nej han kan så klart inte amma men han kan ge precis samma kärlek och omsorg som vilken annan människa som helst kan! Är det fel av mig att börja jobba 6 veckor när bebis är 1 månad? MÅSTE JAG vara hemma med den? Tar gärna emot tips om hur vi löser detta på bästa sätt Sen vill jag bara tillägga att det här erbjudandet betyder väldigt mycket för mig. Det handlar inte om att jag inte vill vara hemma med bebisen. Inga påhopp om detta tack
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Klart att du kan jobba OM du mår bra! Man kan pumpa på rasterna och jag tror att man faktiskt har rätt till extra raster för att just pumpa, finns någon sådan lag har jag läst om... Men JAG hade aldrig klarat det. Jag har varit super trött, hormonell, ömma bröst, och sist fick jag en förlossningsdeprission. Så även om min man är underbar och garanterat hade klarat av att vara hemma med en 1månaders bebis så hade jag inte orkat att gå till ett jobb varje dag 1mån efter förlossningen. Men det är ju så olika hur man mår! Men skulle du tex få en förlossningsdeprission så blir du ju sjuksriven och då "löser" det sig med jobb biten. Vem som hellst kan bli sjuksriven av olika anledningar, så det behöver du inte ta hänsyn till eller informera om i förhand tycker jag. Gå¨ på din magkännsla! Hur har du mått och varit fysiskt efter de tidigare förlossningarna? Lycka till!
Stålmormor: Jo jag har 2 barn sen tidigare. Dock så har graviditeterna och förlossningarna varit helt olika så jag vet inte vad jag kan vänta mig nu. Det var komplikationer med den första och vi var kvar några veckor på sjukhuset. Med den andra gick allt jätte bra och vi åkte hem dagen efter. Var själv på fötter väldigt snabbt. Vad gäller jobbet så är det enbart sommarjobb 6 veckor. Dom har varslat massor med anställda så tror verkligen inte på något mer än dom veckor som jag fått. Jag vet inte heller hur det fungerar med pumpning då jag inte har gjort så tidigare. Men det går alltid att kolla upp :) Lullaby: Jag är inte inställd på något annat just nu än förlossningen som väntar. Vad som händer efter det tar jag då. Självklart hinner jag ta tag i mitt liv senare när bebisen inte är lika beroende av mig. Går det att lösa ändå så vill jag gärna ta dom här veckorna. Anledningen till varför är av personliga problem som gör att jag har haft väldigt svårt för att tex arbeta. När jag kommit på bättringsvägen har jag längtat ut massor till ett "normalt" liv. Jag har sökt jobb som en tok och bara haft motgångar i sökandet. Jag blev gravid, började studera och har sökt lite jobb första delen av graviditeten. Nu först när jag slutat leta så fick jag ett positivt svar. Var svårt att tacka nej när jag fortfarande känner mig taggad. Samtalet från arbetsgivaren kom lite som en chock. Jag tror jag glömde bort att jag var gravid för en stund när jag blev så glad. Det var i efterhand när jag kollade i kalendern vilka veckor det handlade om som jag förstod att det kommer bli tajt. Dålig tajming, ja det håller jag med om. Jag förstår också att jag borde ringa och tala om läget. Kommer kännas grymt pinsamt att nämna att man inte tänkte på omständigheterna. Risken är bara att hon kanske plockar bort mig på en gång och tar in en annan som är ett säkrare kort. Hur ska jag lägga fram samtalet på bästa sätt mer än att vara ärlig tro?
Om det känns okej för dig är det klart du ska jobba, och o din man också tycker det är okej så gör ni som passar bäst för er, bry dig inte så mycket om va andra säger jag började jobba när min dotter va ca 3 månader för jag kände att jag själv behövde göra det för att må bra så om det betyder mycket för dig så tycker jag du absolut ska göra det :) Lycka till!
Efter förlossningen får jag ta en dag i taget, se hur det går med matning och så. Man får alltid anpassa sig efter bebisens behov så jag märker väl om det kommer fungera att jobba sen eller ej. Vad gäller avslag så hade jag inte alls tänkt på det än. Man vill gärna inte sitta bredvid nån och lukta och känna sig ofräsh :P Det är såklart många tankar och funderingar kring allt. Jag fick samtalet igår och bebis har inte kommit än men ett tag kvar innan tjänsten börjar. Skulle det visa sig att det inte går att jobba sen så får jag väl helt enkelt ringa och meddela det. Skulle det gå vägen med allt skulle jag vara jätte glad. Känns dumt att stänga dörren helt när man inte vet när det handlar om något man vill :)
Atlantis: Det här var i förutsättningar med att allt skulle gå bra. Går jag över tiden, om det blir komplikationer, vi inte kan åka hem på en gång, matningen inte skulle gå vägen etc. så är det väl ganska uppenbart att jag inte skulle lämna bebisen för att säga att jag ska jobba. Jag är inte dum! Sen kan man söka jobb fasst man ska ha barn. Det var inte riktigt under den här tidsintervallen som jag hade sökt men den jag blev erbjuden...
Känns det ok för er är det ju ok! :-) Det jag tänker på är att efter 4 veckor är det knappt säkert att avslag osv är färdigt, så jag hade nog inte känt mig så bekväm i att använda en "allmän" toalett såpass tidigt. Hur löser ni det om ert barn vägrar ta flaskan? Vår dotter har börjat suga på nappflaskor nu, snart ett år gammal! Jag ammade henne ca en gång i timmen första fyra månaderna. Så i mitt fall hade det inte funkat att jobba. Men som sagt, funkar det för er och det känns ok så kör på! Det är ju ni som bestämmer. Lycka till med allt! :-)
Det är just med amningen jag inte vet hur jag ska lösa än. Kan man kombinera på något sätt? Alltså antingen varva amning med flaskmatning? Kan jag pumpa ur mjölk så inte ersättning ska behöva vara det grundliga intaget? Vet mammor som först ammat och sen gett ersättning för att mjölken inte räckt till. Känns som en jobbig tanke att välja bort amningen helt för ett jobb såklart. Det är ett monteringsjobb så det är inget tungt jobb men kan vara stressigt till och från.