Vår bebis på 6 veckor har blivit så svår att söva. Hon vägrar somna! Gäller hela dagen, alltså inte bara kväll/natt. Tidigare gick dagarna mest ut på att äta och sova, hon somnade direkt efter aning och vi kunde lägga henne i sitt nest. Nu är hon vaken totalt en timma innan hon blir trött och behöver sova igen vilket gör att hon inte somnar vid amningen utan håller sig vaken ett tag till efteråt, då är hon nöjd och hänger med oss eller sitter i babysittern. Men hon somnar inte av sig själv när hon sedan blir trött utan behöver ”hjälp” med detta. Saken är att inget funkar för hon vill verkligen INTE somna fastän vi ser på henne hur trött hon är. Ögonen kan rulla uppåt på henne men ändå ska hon kämpa sig vaken, det slutar alltid med en övertrött bebis som gallskriker. Nappen tar hon i princip inte (ibland bara) och ibland har white noise funkat. Men oftast är det hysteriskt skrik, då jagar hon upp sig själv och somnar inte. Ond spiral alltså. Det går nästan heller inte att lägga bort henne när hon somnat, hon har börjat vakna jättelätt eller efter en kort stund i sitt nest. Någon med erfarenhet som kan komma med tips om hur vi ska få vår 6-veckors att somna utan skrik och vad detta kan bero på? Har vart såhär i ungefär 1,5 vecka nu.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Vi tror, efter att ha hört oss runt lite, att hon nog har varit mitt i första utvecklingsfasen under cirka 10 dagar, som startar runt 5 veckor. För från i söndags så har hon vart en helt annan bebis: Från mini-monster till ängel. Nu somnar hon helt utan skrik, så fort vi ser att hon är lite trött bara vi guppar henne i famnen och sjunger lite. Tar typ fem minuter. Så kan hon läggas i nestet sen och sover i typ 1,5-2,5h så länge hon inte vaknar pga magen 🙏🏻 Ropar inte hej, lär ju komma fler krångliga dagar eller nätter såklart men så skönt att hon helt plötsligt är så tillfreds! Vi har inte gjort några ändringar alls i övrigt, inte startat med minifom eller annat så det känns därför som att det helt enkelt har varit en fas som spökat. Såklart hon kan vara missnöjd och skrika lite också, det gör ju alla bebisar, men inte alls på det hysteriska sättet som varit senaste taget. Det kanske är samma för er del, att han är i en utvecklingsfas 😊
Det kan vara så att det rinner för långsamt enligt henne. Min BVC sa 15 min på varje bröst så finns de inge mer i de sen. Så vi fick börja fulltid med ersättning för de räckte inte till. Men det var just att han släppte bröstet efter ett tag, sög lite, släppte o så höll de på. Visade sig att min son tyckte de rann för långsamt och det inte fanns tillräckligt med mat. Så prata med BVC nästa gång och fråga om du ska amma och sen mata till 30ml eller nått. För bebisar kan kräkas trots att de är hungriga. Lycka till 🍀
Tack för tipset! Vi får testa minifom, vi märker att hon ibland väcker sig själv på grund av gaser och sen inte somnar om. Så det kanske kan hjälpa då! Kan tycka det är svårt att veta när hon är mätt/nöjd. Matar henne tills jag tror hon är helt nöjd, men jag kanske tolkar henne fel. Efter ett tag börjar hon vrida sig, släppa taget, börja suga igen, vrida huvudet osv om vartannat och då har jag tolkat det som att hon helt enkelt är nöjd/har tröttnat på att äta. Men det kanske är tvärt om då, att hon helt enkelt blir frustrerad och vill ha mer. Ska testa att låta henne ligga vid bröstet längre. För kräks det gör hon redan en hel del och då är ju första tanken att hon inte ska ha mer för att magen är full, men kanske ska låta henne ligga kvar ett tag till ändå då :)
Vår son hade mycket magknip första veckorna sedan blev magen bättre efter vi börjat med Minifom innan varje måltid. De gör att luftbubblorna i magen försvinner så de inte ska få ont. De tog ca en vecka innan de började hjälpa men de hjälpte bra! Vi slutade med de ca en månad senare 👍 men vår son skrek otröstligt tills han somnade av utmattning innan vi kom på att det behövdes mer mat. Så tips, köp Minifom droppar på apoteket och börja använda de. 10 droppar innan varje matning, sen ökar ni mängden mat vid varje matning. Mata inte oftare bara mer, spyr bebisen så är det ingen fara. De spyr upp det som inte får plats i magen. Vår BVC sa att om vi klarar att se han kräkas (vilket vi gör men han gör inte de längre) så mata större mängd. Bebisar mår inte dåligt av att kräkas, de tänker inte på det utan bara vi föräldrar tänker "usch vad jobbigt". En mätt bebis är lugn, innan vi gav mer var han fortfarande ledsen efter sin måltid. Hoppas nått råd hjälper, inte kul med en ledsen bebis! 🌺
Jag började fundera på detta själv precis faktiskt. För saken är den att hon är en ganska stor bebis, eller rättare sagt så ökar hon i vikt väldigt snabbt, så att/om hon behöver mycket mat är inte så konstigt. Men då hon haft mycket magknip rekommenderade BVC för en vecka sedan att hon inte ska få äta oftare än med 2-3h mellanrum, helst 3. Tidigare har hon fått äta precis när hon vill och visar tecken på hunger. Tycker dock magen blivit bättre efter att vi börjat med detta, men kanske är det därför hon inte vill somna varken på dagen eller kvällen. (Hon får redan magdroppar och vattenlösliga d-droppar för magens skull med).
Tillräckligt med mat? Vår son hade svårt att sova de första veckorna, de visa sig att han hade växtspurt och inte fick nog med mat. Så vi ökade mängden mat och han var helt lugn och sov hur bra som helst efter det. Vi fick då in en rutin tidigt i hans liv och han sover nu 3-4 tupplurer på dagen och mellan 22-08 på natten utan avbrott 👍 (4månader) Detta är då i egen spjälsäng och nattningen tar 5 minuter. Han börja med rutinen runt vecka 10 👍
Denna kommentar har tagits bort av dess författare.
Jag har också en 6 veckors bebis och sitter i skrivande stund och har äntligen fått henne att somna i min famn efter nästan en timme vaggandes i famnen, i mörkt sovrum. Jag känner så väl igen det du skriver! Tvingar sig själv att vara vaken och vägrar stänga ögonen fast dom går i kors. För oss har sjalen varit räddningen, hon somnar nästan alltid i sjalen och kan få sova upp till 3,5h om vi har tur. Så det försöker vi med 2 ggr om dagen. När inte det fungerar så klär vi på henne overallen och knäpper fast henne i babyskyddet. Oftast behöver vi inte ens gå ut i bilen för hon somnar direkt där. Kvällarna är dock klurigare för jag vill ju inte att hon ska sova nattsömnrn i varken sjal eller babyskydd, så då får man kämpa. Men att släcka ner är väl det som fungerar för oss, och tålamod. Vagga och sjung enda tills hon ger med sig. Du har tur ändå att hon är glad när hon är vaken. Våran har varit kinkig hela veckan när hon varit vaken. Glad de första 30 minuterna typ, sen börjar hon gnälla och då är det dags att försöka sova igen. Det är det enda man gör om dagarna nu. Jag saknar de första veckorna när hon bara somnade av sig själv när hon var trött, och så kunde man lägga ner i nestet. Mycket svårare nu.
Testat sele/sjal? Vagn? Guppa på pilatesboll? Vår första hade stora problem med sömnen, han fick sova på mig i princip dygnet runt i ca 3-4 månader. Det var omöjligt att lägga ner honom när han somnat, och han somnade aldrig i selet eller vagnen. På dagarna låg vi i soffan, på nätterna i sängen, även då på mig... Det är jobbigt för er nu men det blir bättre och bättre, jag lovar!