Prematur , neo

tack!

vi bor fortfarande på neo:/ hon dippar till och från nu (extremt mkt idag)när koffeincitratet är borttaget.. så hon ska sova i salen i natt i stället för i vårat rum. och blir hon inte bättre så sätter dom in koffeinet igen.. och då blir det inte hemgång i slutet av veckan som planerat...

Skönt att dt går framåt i alla fall. Jag håller tummarna för er. Jag hoppas att det har läkt.  Lovelia, det är ett vackert namn. :)

Jo hennes lunga kollapsade i torsdags:( men hon har en dräneringsslang som suger ut luften, de ska ta nya röntgenbilder i morgon och se om man kan börja strypa slangen i se om det läkt. Så hon ligger i respirator men tar ändå egna andetag. Men det känns ändå okej, även om det är ett bakslag, men min fina lovelia är lika enveten som sin mor:)

Hur går det för er?

Håller tummarna för dig.  Be att få prata med kuratorn. Hon/Han hjälper dig med alla papper osv till försäkringskassan. Slappna av och andas lungt. Focus på digoch baby så går det bra. Kram

Tack för alla era svar! Känns så mycket bättre att få svar från någon som faktiskt gått igenom det hela själv istället för någon som jobbar på en avdelning här och en annan där.. Men i morse fick jag besked om att bebis ska tas ut idag. I em närmare bestämt.. Tydligen är mina njurar såpass dåliga.. Hade 8 ngt på äggvita och deras test visar inte högre. Så efter ett snabbbesök på neo och samtal till sambon så ligger jag mest och försöker bearbeta allt.. Har packat lite gran för att försöka hålla mig sysselsatt.. Men nu kommer alla tankar om försäkringskassan o grejer..

Jag fick havandeskapsförgiftning när jag väntade min son förra året. Fick ligga inne på BB ett tag innan dom bestämde sig för att sätta igång mig. Hade för högt tryck, protein i urinet och njurarna började till slut lägga av. Han föddes i vecka 34+1 med urakut snitt(jag var sövd). Fick stanna kvar på neo i 12 dagar. Först pratade dom om att vi skulle förvänta oss att stanna där tills han egentligen skulle vara född, men fick åka hem tidigare. Han var fullt frisk, bara lite liten. Så dom ville hålla koll så han växte samt kunde hålla värmen själv. Just då kändes allt väldigt jobbigt. Hade inte förväntat mig att föda förtidigt, det är ju sånt man bara hör andra göra tycker man. Sen att jag till slut fick förlösas med urakut snitt var jag inte heller förberedd på. Det var en väldigt omtumlande upplevelse! Och dagarna på neo var väl mindre roliga, även om man visste att det var för ens barns bästa. Men så här i efterhand så känns det inte så jobbigt. Mer häftigt! Att jag fått vara med om en sådan resa... I fredags fyllde min son 1 år. Det märks ingenting på honom överhuvudtaget att han är född förtidigt! :) Det kommer gå bra för dig med! :) Fråga gärna om du undrar något, är bara kul att kunna vara till hjälp. Vet hur det är att inte veta något och man har 626384 frågor i huvudet!

Oroa dig inte för bäbisen. Jag är övertygad om att hon kommer att klara sig fint, och den vårdtiden ni får är till ert bästa. Oavsett hur lång tid det blir. (Ja det är individuellt och beror på, går inte att säga exakt, jag drog ett genomsnitt över de jag träffade när jag låg inne som var i samma v som du är nu). Har du fått blodtryck medecin för att ta ner blodtrycket? och be karln din att köpa stödstrumpor omgående om du inte redan fått info om det. Det är viktigt för din skull. (Motverkar blodproppar). Ställ in dig på att det kommer att ske snart. För din skull kommer de nog inte att vänta så länge såvida inte dina värden ändras. Faran med havandeskapsförgiftningen går så fort ibland. och har det gett dig sprutan för lungutveckling kan du vara säker på att det sker snart. Det är förberedelser för snittet. Dock kommer det att gå bra. Som Norrläning skrev, be att få hälsa på på neo och se hur där ser ut, be att få prata med läkare eller personal där om hur det kommer att gå till och vad som är aktuellt för ditt barn i den veckan du är i. När du läcker så mycket proteiner är det att räkna med att det närmar sig. Kroppen är inte byggd för att samla så mycket vatten på så kort tid. Risker kommer det alltid att finnas. Och tyvärr vet jag att oavsett vad jag eller någon annan säger kommer din oro för barnets liv och förmodligen för ditt eget kvarstå ändå. Men, du är inte ensam och statistiken säger ändock att, (iaf på avdelningen där jag låg) sker ca ett dödsfall på 4 år. Det är inte mycket och då är det extrema fall! Läkarforskningen har gått radikalt framåt och att ligga på neo är urjobbigt men även helt unikt, för ingenstans någonsin kommer du få så mycket, sammanhängande effektiv tid med ditt barn.  Havandeskapsförgiftning i sig är faktiskt välldigt vanlig, dock inte lika vanlig i tidiga stadium. Men du har tur att ditt barn får vara där det hör hemma så länge som möjligt, för varje vecka utvecklar sig barnet snabbt när hon är där hon ska vara. :) Vet faktiskt inte exakt hur mycket tillväxthämmad han var, kommer inte ihåg det. Men jag fick liksom inte vara med i början... men för mig hade det gått för långt, så för din skull säger jag från hjärtat ställ hellre in dig på att det sker innan du är så dålig att du inte får vara med, utan måste skeppas mellen avdelningarna istället för att bli frisk själv. 00Zafir00 du e stark :) skönt att höra att det har gått bra :) josefinejimmy Du kommer att klara det här, var stark och bit ihop. Och när det väl blir snitt kommer allt ske välldigt fort. Besked, fasta i några timmar, insättning av kateter och PVK (nålar som sitter kvar) Sen bedövning och dom plockar ut det somkommer bli din dyrbaraste skatt. Allt detta kommer att gå fort och bra. Jag tror och hoppas att allt jag skriver är sådant du redan vet, även saker som att vätskedriande hämmar mjölkproduktionen om man tänker amma och för att hjälpa sig själv så mycket som möjligt bör man mssera försiktigt redan innan för att hjälpa kroppn på omställning och att det ska gå lättare. Jag fick inte all denna info utan jag fick märka efterhand. Hoppas du förstår att jag vill hjälpa dig och inte ge dig onödig info som du redan vet. Kram på dig

Ursäkta att det blir så rörigt men skriver på telefonen.. Sen måste jag erkänna att det känns lite jobbigt då antenatalavdelningen ligger i samma del som fl och bb.. Och att hela tiden höra de små bebisarna gråta, möta lyckliga, trötta nyblivna föräldrar med sina baljor varje måltid i matsalen skär lite i hjärtat.. Självklar missunnar jag inte dom! Tvärtom! Gillar att stå och beundra dom små liven och småprata/önska lycka till med föräldrarna..men det känns så långt borta..

Jag drack ca 17 dl vätska igår och kissade ut tre. Gått upp 2 kg på 22 timmar och hela jag är svullen, mest i ansiktet och tydligen kan man även svullna innanför skallbenet.. Frågade inte om fostervatten.. Hade inte en tanke på det... Hur många procent tillväxthämmande var era små om de var de? Förra v låg lillan på -17%...

Ja det är mitt första barn:/ det som rör sig mest i skallen är väl att man inte vet när allt kommer ske.. Och hur sjutton man ska orka? Att ställa om sig från att trott i 7-8 månader på vanlig fl till att ställa om sig på snitt:/ och om hon överlever överhuvudtaget, risken finns ju alltid att det går dåligt.. Mitt undertryck ligger mellan 85-110 ungefär.. Har dock massa äggvita, 5+ i går, idag vet jag inte om det ändrats..

Jag förstår dig. Jag var livrädd ska jag ärligt erkänna.  Det är inte så konstigt eftersom det är just det du är. Snuvad på allt det som du förmodligen sett fram emot. Planerna blir ändrade och inget blir som man tänkt. Jag vet att det inte är lätt. Första barnet? Vad är det som rör sig mest i ditt huvud just nu? Hur ligger blodtrycket? Varför vätskedrivande???? vet att man samlar på sig vatten men ifrågasätt varför du får vätskedrivande!!! Var inte rädd för att fråga och ifrågasätta, gör allt för att vara delaktig i din egen och barnets vård. Glöm inte att du är omgiven av människor och inte gudar. Jag säger inte detta för att skrämma upp dig, utan för att jag vet att vården är dåligt betald och den männskliga faktorn existerar och man bör för sin egen skull inte lämna över ansvaret för sin egen hälsa helt på någon eller några andra. Var uppmärksam. Du har rätt att veta vad och varför! Jag frågar dig om vätskedrivande eftersom jag inte fick det, symptomen på havandeskapsförgiftningen är ju bl a att man samlar vatten, men hur kan det då hjälpa att sätta in en medecin på en symptom? Påverkar inte det barnet eftersom det ligger i fostervatten och är i behov av vätska? Om du redan har fått svar på detta får du gärna dela med dig.

Det är mer än en klen tröst.. Har så många frågor om allt möjligt men varje gång jag får chansen att prata med någon som kan ge mig svar så blir det helt tomt i huvudet. Känner mig lite lurad på både min graviditet och min sommar (hur ego det än känns att erkänna det..). Men samtidigt så har jag en vecka på mig(om jag har tur) att förbereda mig på att bli förlöst, skulle egentligen inte föda förrän i början av september..

Jag var i v 28+6, det är väldigt olika. Jag fick ligga inne länge men det är väldigt sällan man behöver det. De flesta bukar ligga inne i ca en v +/- beroende på om det blir andra "komplikationer" eller snarare vilka behov som barnet har, som tex. om bebisen äter själv, om det behövs syrgas, blodtransfusion osv. Men du kan var trygg, läkarvården har gått framåt att det skall vara en väldigt extrem situation för att det skall vara någon fara för ditt eller babyns liv. Nu mer kan de plocka ut barn i v 23 och det går bra. Även om man blir rädd och det känns som en evighet att ligga fast där inne så vet att i framtiden så kommer det knappt minnas. Jag vet att det är en klen tröst nu. Du är inte ensamen och jag tror att det kommer att gå bra. Vad är en vecka eller två i förhållande till ett helt liv :)