Hej! Jag är gravid i vecka 23 och har blivit otroligt rädd för förlossningen pga corona restriktionerna. Där jag bor fick jag veta att jag kommer att vara själv i flera timmar om inte förlossningen startat igång ordentligt eller om jag blir igångsatt (då kommer jag få vara ensam i ca 8 h). Eftersom det är mitt första barn och jag sedan innan är rädd så stressar det här mig enormt. Min sambo är ju liksom mitt stora stöd och vill inte vara utan honom en minut :-(. Hur ska jag tänka? Vill verkligen inte vara på sjukhus ensam.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Tack för era svar. Nej jag förstår inte heller varför det är just 7-8 timmar vid igångsättning som han inte får vara med, det är ju helt galet. Vet en som blev igångsatt med sitt andra barn och hon hade jätteont under den tiden och fick vara 8 timmar utan sin man och hon förstod inte varför han inte fick följa med, för hon hade ju eget rum och allt. Jag kommer nog försöka fråga om man kan byta sjukhus vid igångsättning men då blir det i något annat län, tror man måste ha remiss för att få föda i andra län?
Varför måste du vara ensam på förlossningen och varför just ensam i 8h vid igångsättning? Ingen förlossning är ju den andra lik och ibland kommer barnet jätte snabbt och ibland tar det lång tid. Förstår inte varför man har restriktioner på hur många timmar en födande måste vänta innan partnern för komma in. Visste inte att vissa sjukhus har sådana restriktioner. Vart jag föder så sa min bm att när det är dags och det inte är akut så får jag komma in först, de kollar upp om jag öppnat mig och förlossningen är igång. De testar även mig. Om förlossningen är igång får pappan komma in, utan testning så länge han är frisk. Om det är akut och barnet är påväg så får vi båda komma in på en gång. Som jag förstod så får han vara med på förlossningen hela tiden. På BB vet jag inte, tror inte jag frågade. Men hoppas han får vara där, vi bor i en annan kommun än sjukhuset vi föder på så föder jag mitt i natten hoppas jag inte han blir utslängda pga restriktionerna. Känns onödigt att han ska ta in på patienthotell när vi hoppas på tidig hemgång eftersom detta ändå är tredje barnet! Nå man får se, försöker att inte oroa mig, jag hoppas det blivit bättre i augusti då det är dags! 🌸
Börjar med att ge dig styrkekramar 🤗jag förstår dig verkligen, jag har fått höra att många sjukhus inte tillåter att ens partner får närvara under förlossningen, ibland på bb. Jag blir fan lite irriterad på detta.. eftersom att man bor tillsammans med ens partner och andas samma luft. Risken är ju lika stor att man själv är sjuk om ens partner är det. sen förstår jag att absolut.. om partnern var symptom så ska hen vara hemma. Det gäller ju överallt. Vi bor i Stockholm och min man fick inte följa med på några kontroller eller ultraljud vilket jag blev ledsen över. Däremot fick han följa med och närvara under hela förlossningen och hela vistelsen på BB. Jag kan säga såhär, jag var LIVRÄDD att han inte skulle få vara med, precis som du säger: ens partner är ens största stöd. Jag är så tacksam att jag hade honom vid min sida. Vi båda har haft covid , han hade antikroppar när vi var på förlossningen, men inte jag. De ställde frågor kring detta när vi kom dit. Väl inne på förlossningen fick vi röra oss hur vi ville samt på BB. Men däremot hade all personal visir. (Huddinge sjukhus). Kolla närliggande sjukhus om det finns någon möjlighet för dig att kanske få föda där eller om du kan höra om man kan få igångsättning på något specifikt sjukhus i närheten. Ta upp allt med din bm och var tydlig med att du är rädd för att bli ensam på förlossningen o ev BB. Stå på dig. Annars får vi hoppas på att de kanske lättar på restriktionerna snart på förlossningen o BB. Lycka till 🥰
Tack för era svar! Usch det är ju jättejobbigt att man ska få eventuellt vara själv på sjukhuset men man kan väl ha sin partner med på face time hela tiden? Alltså vissa dagar känner jag att jag typ hellre riskerar att föda hemma än är utan min sambo. Särskilt rädd är jag ju för att bli igångsatt nu, usch! Tycker det är så skevt det hela, varje dag ser jag skolklasser (gymnasiet) gå tillsammans med varandra, folk samlas på affärer och folk trängs ibland på barer/bufféer men nej, är man kvinna ska man lida och vara ensam utan sitt största stöd när man ska föda liksom? :S
Skönt i alla fall att partnern får vara med på BB där ni hade tänkt föda. Men såklart så vill man att partnern ska få vara med under hela förlossningen också. Vi födde i Skåne i november och jag var orolig för att min sambo inte skulle få vara med under början av förlossningen, nu oroade jag mig dock över det i onödan för när vi väl kom till förlossningen var det snabba puckar, dom hann inte ens Corona-testa oss 🙈☺️ Men från det att vi kom in på förlossningen tills jag blev flyttad till BB hann det gå precis 6 timmar, så det var den tiden sambon fick med mig och sonen, sen fick han åka hem. Så vi fick tyvärr inte så mycket tid tillsammans. Det jag dock tycker är lite skevt är att där vi födde är det samma personal både på förlossningen som på BB, så ut den synvinkeln borde det kvitta om partnern är med eller inte eftersom min sambo i detta fallet redan träffat personalen på förlossningen. Men tyvärr kan vi ju inte råda över situationen även om man tycker att det är sjukt tråkigt!
Där jag bor (kronoberg) som det är nu så får frisk partner vara med på både förlossning och snitt. Men inte på bb. Jag förstår paniken, man vill ju ha sin partner med, det är ju en speciell situation speciellt om det är första barnet plus att partnern missar en del av att inte få närvara från början...
Det är tyvärr samma för alla, jag var oxå väldigt upprörd över detta men de finns verkligen Ingenting vi kan göra mer än att gilla läget :( man är starkare än man tror även om man helst av allt velat vara tillsammans.
Nej tyvärr har jag inte kollat upp hur det är på alla andra nära sjukhus. Vet bara att på det andra närmaste sjukhuset till oss så får pappan bara stanna 6 h efter förlossningen och här får han stanna hela bb-tiden så det är väl bättre här då. I Nyköping får pappan knappt vara med om jag fattade rätt. Stockholm vet jag inte riktigt men känns lite långt att åka dit för oss.
Har du kollat upp hur restriktionerna ser ut på andra närliggande sjukhus? Eller ni har kanske långt till andra än det som ligger närmst?