Hej! Har en dotter som blir 10 mån om några dagar. Hon är väldigt mammig. Eller rättare sagt, endast mamma gäller. Pappa duger för bus och går bra kortare stunder på dagarna om jag ska iväg. Men i övrigt hänger, klänger, klättrar hon på mig. Endast jag får natta henne. Om pappan ens försöker så brister det i skrik och tårar. Samma sak om hon tappat nappen i sängen eller gnäller till, ser hon pappa ist för mamma som ska trösta -skrik. Om jag lämnar dom en längre stund- skrik. Om jag ska på toa- gnäll eller skrik. Ja ni förstår: skrik, skrik, skrik. Sådan har hon varit sedan ca 6-7 månader. När jag åkte iväg på kvällen för att träna så var det skrik tills hon somnadd av utmattning. Detta gör mig och pappan utmattade. För det är inte speciellt lätt för någon av oss. Vi har en son på snart 3 år men vi kan inte alls minnas att han var så extremt mammig som dottern är nu. Någon som känner igen sig? Vad kan vi göra? Jag måste kunna komma ifrån utan att känna att jag får skuldkänslor som går eller stress att skynda hem :(