Hej! Finns det någon här som har vart uppe i en separation under graviditeten? Jag är i vecka 33 och känner att jag har fått nog att min relation och undrar hur allt fungerar med att separera innan bebis kommer? Vi har dessutom en dotter på 4 år och äger ett hus på 50/50 var. Hur funkar de med vårdnad/boende osv? Någon?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Jag är i vecka 32 och pappan till barnet ville separera i början av graviditeten, så det var det vi gjorde. Eftersom vi inte var gifta får jag automatiskt ensam vårdnad vilket jag kommer att behålla den första tiden i barnets liv i alla fall. Det har varit väldigt tufft och tungt, men jag har försökt att fokusera på att göra bästa möjliga för mig och bebis. Om du har vänner och familj nära så är mitt råd att be om hjälp - allt stöd är guld värt.
Jag flyttade från min sambo när jag var i 6:e månaden, det bästa beslut jag gjort! Sen har det givetvis varit tufft eftersom jag fick ta allt själv... har även en 4åring tillsammans... han kom och hälsade på ett par kvällar i veckan sen när jag slutade amma blev det varannan helg... och nu är han 16 månader så då kommer det halva tiden var... mitt råd är att tänka efter en extra gång bara men känner du att du inte orkar så ska du självklart inte vara kvar! Blir bara värre om man inte mår bra i förhållandet... lycka till! 😊
Jag separerade två veckor innan jag födde andra barnet. Full vårdnad om båda och fadern hälsar på nån gång var tredje månad. Han lät mig behålla lägenheten eftersom det är svårt att flytta när man är höggravid. Annars är det väl inte svårare än vanligt? Är du säker på det så är det bättre att göra det innan förlossningen så både du och det andra barnet hinner vänja er vid den nya situationen.
Hej, Om du är säker på att ni ska separera så är det självklart vad ni ska göra. Men mitt råd är ändå att vänta tills barnet är fött. Man har så mkt hormoner och tankar och iallafall jag svänger i humöret hela tiden. Ena sekunden älskar jag min partner massor och ena sekunden är jag så arg på honom att jag vill lämna. Jag läste på ett annat forum att man inte ska ta större beslut under sin graviditet och jag kan tycka att det är sunt. Dessutom kanske de kan vara skönt att hen inte vet om detta förrän barnet är ute så hen kan stötta dig maximalt under din förlossning etc? Eftersom ni har barn sedan innan är det 6 månaders "betänketid" om jag inte minns fel om ni är gifta. Har du ngn vän som du kan prata med detta om? Kram