Efter många år av väntan är min sambo nu också redo att börja försöka bli gravid. Av någon anledning har det gett mig sådan ångest. Jag är så orolig att det inte kommer bli av, att något är fel hos mig som gör att vi inte kan bli gravida. Jag försöker verkligen att inte tänka på det och lägga mina tanker på något annat. Hålla mig sysselsatt. Är det någon annan som känt såhär? Hur gick det för er?