Hej!! Mottar gärna tips i ämnet sluta amma. Älsklingen är 11 månader och jag vill sluta pga vill börja sova bättre (ammar 3-5 ggr/natt) och så närmar sig sakta men säkert jobb- och förskolestart. Så här ser vår vardag ut: ammar (tyvärr) till sömns och han kommer inte till ro själv i spjälsäng. Tar ej napp. Svår att lugna när ledsen, funkar sällan med klappar, sång etc. Han vill amma. Pappan börjat testa natta, då har han gråtit massor/kämpigt. Nattammar 3-5 ggr. Dagmammar 1-3 ggr. Vad funkade för er? Tog ni bort kvällsamning = nattning och nattamning samtidigt? Ammar ofta samma tider, tex 18.30, 22, 01.. Osäker om han är hungrig 22... Borde bli förvirrande för barnet ok amma ibland och ibland inte? Tack på förhand!
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Men så kul att få återkoppling på att det gått er väl!💜 bra jobbat!
Uppdatering: en månad har gått och det är ett annat barn och en annan mamma:) Vi ersatte kvällsamning med välling och söver killen i famnen kort stund oftast. Efter bara få nätter få uppvak och nu oftast 1 på natt. En såå skön skillnad när vi tog bort bröst är att han uppskattar och går att trösta och lugna med klappar och mys från mamma eller pappa. Förut var det bara amning som gällde, annars vansinnig.
Vår dotter hon ammade jämt och somnade vid bröstet och vet att där vid 11 månader var det en lång och jobbig fas. Jag fasade ut amningstillfällena, erbjöd mer på dagen istället och plockade bort tillfällen på natten. Jag ammade alltid på kvällen men gjorde det inte i sängen och inte i samband med nattningen, sedan började jag jobba och hon gick förskola och det gick super att amma ändå kväll och morgon. Men vi tyckte det funkade bäst att glesa ut tillfällena. Sonen nu ammar ännu och är 15 mån, jag har alltid trott att det var amningen som störde hans sömn men så var nog inte fallet. Har läst så mycket att de ska somna som de ska sova och nu har vi testat att han somnat i famnen, somnat vid bröstet och somnat helt själv i sin säng och han sover utan uppvak vilket som, har ingen betydelse. Så bebisar är unika individer som man får pröva dig fram vad som funkar bäst. Tips är boken somna utan gråt, snälla metoder där hur man avvänjer amning på ett lugnt sätt. Ja just det, med sonen nu så har jag låtit pappan ta sövningarna och uppvaktning då vi avvänjde från nattamningen, som sagt jag ammar än men bara morgon och kväll men nötterna var det bättre att han som inte luktade mjölk tog första veckorna
Vår son tog inte napp men däremot snuttefiltar. Började sova i egen säng så vi fick lite distans från varandra på natten (övade successivt in att sova i egen säng dagtid). Jag trappade medvetet ner amningen och slutade helt när han var 8-9 mån. Ersatte amning med successivt fler måltider el flaska istället. Avbröt också honom från amningen när jag kände att det fanns mjölk kvar i bröstet men det var påväg att "ta slut". På så vis trappar kroppen själv ner på mjölkproduktionen. Mindre mjölk = finns inget för barnet att få och inget syfte för dem. Bra att försöka låta pappa ge flaska (med bröstmjölk i till en början) för att lära barnet att det inte bara är mamma som kan stå för maten.
För oss tog det 2-3 nätter. Jag tror att både du och din partner ska vara överens och mentalt redo och då gäller det bra att stå ut. Vi löt inte dottern ligga ensam utan vi bar och bar, satt bredvid och klappade och tröstade, och så bar vi lite till. Redan andra natten gick det bättre. Så länge barnet får närhet och inte behöver bara ledsen och ensam kändes det trots allt ok för mig. Och det bar absolut värt det. Vi sov alla mycket bättre sedan.
Känner igen mig i dig! Slutade amma ungefär vid samma tid (11 månader). Innan dess hade jag en månad tidigare slutat amma på dagen. Det var verkligen hemskt för min son ville amma, inte äta mat (om det inte var frukt). Att dra ner på amningen på dagtid kändes som tortyr, dessutom ville han inte äta förrän långt efter lunchtid eftersom han ammade så mycket på natten.... vilket dessutom gjorde att jag ständigt var trött. När vi skulle sluta amma på natten trodde jag verkligen inte på det, vi hade evighetslånga läggningar med massor av amning, flera uppvak för amning på natten (ca varannan timme, ibland varje) och jag var alltid trött. Dessutom hade jag börjar jobba så det kändes dags att sluta. Vi delade upp nattens timmar mellan oss, vem ska vara uppe och trösta när? Vi trodde att vi skulle få vara uppe hela natten för vi hade aldrig lyckats söva vår son utan amning eller vagn. Tog typ en timme av skrik innan han somnade, sedan vaknade han en gång på natten och somnade snabbt om igen. Så lite hade han inte vaknat på flera månader. Gick ännu bättre dagen efter, känns som om både jag och han fick bättre sömn av att inte amma. Gick så mycket bättre än vi vågat hoppas på. Vi var konsekventa i tre dagar, sedan var det liksom ett avslutat kapitel (även om brösten värkte ett tag, igh) Lycka till!
Ni kommer klara det❤️ Men det kan vara lite kämpigt och ditt barn kommer förmodligen instinktivt leta efter bröstet när du bär det. Min som gjorde det rätt länge 🙈 och sen kan man ibland som mamma sörja att amningen lider mot sitt slut. Känslor hit och dit. Hoppas det går bra för er och att ni snabbt kommer in i nya rutiner med lillen☺️ Trevlig helg! 💜
Tack så mycket för era svar! Vi försöker köra på i helgen och se hur det går. Man har ångest hur man än gör, fokuserar på och hoppas vår kille med ska bli tryggare inte bara fastklistrad vid ett bröst.
Jag slutade amma när min son var 9 månader. Han vägrade flaska (utom vatten) och napp och kunde bara ammas till sömns. Ammade 2 ggr på dagen och en gång i timmen på natten men visste ju att jag bara var en mänsklig napp och att lillgrabben egentligen inte behövde maten i brösten så slutade bara helt och hållet utan nedtrappning, jag bara bestämde mig för att nu var det slut på bröst för sonen och gav mig inte hur mycket skrik det än blev. Det var jobbigt men sååå värt det. Tanken var att hans pappa skulle söva honom för att han inte skulle förknippa mig med brösten men det funkade inte. Sonen bara skrek och skrek hos honom och kunde bara lugna ner sig hos mig. Första kvällen var det rätt mycket skrik men för varje sövning gick det lättare och lättare att bara trösta i famnen för att få grabben att somna funkade. Erbjöd vatten i flaska och redan dag 2 utan amning funkade pumpad mjölk i flaska och nästa dag välling. Sömnen blev bättre direkt och veckan efter amningsavslutet accepterade han napp och blev till ett helt annat barn. Mer harmonisk och tryggare med pappa och andra vuxna. Hade spända och onda bröst i nästan en vecka och fick pumpa ur det värsta för att lätta spänningen, men sen försvann mjölken helt efter ungefär 3 veckor.
Av egen erfarenhet gick det inte för oss att köra cold turkey. Men å andra sidan fasades nattamning ut av sig självt. Slutade helt att amma vid 10 månader. Slutade nattamma kring 6-7. Då hade sonen haft en del nätter då han ”glömde” äta så vi ersatte ammandet med vattenflaska. Körde den några veckor ifall han vaknade om natten, gav mat/amning sent på kvällen och sen tidigt på morgonen, ibland kl 5. Då gick det tillslut. Vi fick höra på vårt bvc att nästan ettåriga barn behöver inte äta om natten. Men kan behöva ett litet mål (välling, gröt, amning, ersättning) innan de ska läggas och sen tidigt om morgonen. Det gjorde det lättare att liksom neka vårt barn mat (såvida han ätit bra på dagen. Tillfällen då han var orolig/förkyld och ätit tokigt fuskade vi, men det var ju ytterst sällan så han föll inte in i gamla vanor). Sen känner jag igen det där med oroliga barn. Vår son ratade napp, tumme, snutte. Allt. Det som fungerat har enkelt varit att han får sova i vår säng. Då känner han sig trygg och vaknade mer och mer sällan. Inget bra råd ifall man vill att barnet ska lära sig att sova i egen säng dock. 🙈