Hej på er, Jag är gravid i v12 och har mått skit sedan v.5, jag spyr varje dag, går ner i vikt istället för upp, har fruktansvärt svårt att äta någon mat över huvudtaget då jag bara mår illa konstant. Jag vet inte om det är pga detta som jag har svårt att känna glädje över att jag faktiskt har en liten bebis i magen, den får ju mig att må skit, och jag kan inte riktigt tänka framåt att det kommer något jättefint i slutändan.... min man är jättetaggad och frågar om jag tänker på namn och osv osv, men jag tänker inte på något sånt alls.... känner mig som en hemsk människa för att jag inte känner någon glädje just nu.... är det någon mer som känt som mig i början av graviditeten och kan koppla det till just det fysiska måendet? Vill bara höra om jag är ensam om att känna såhär....
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Kände också så under början av graviditeten. Jag kräktes konstant, kunde knappt äta något alls. Fick medicin utskrivet som hjälpte en del. Så när illamåendet började släppa och jag inte kräktes konstant kom livsgnistan sakta tillbaka. Anledningen till att vi valde att göra kub var mest för att jag ville se att det fanns något som levde i magen. När jag fick se det lilla hjärtat slå kände jag glädje och lycka och kunde äntligen börja glädjas åt vad som komma skall. 🥲
Känner exakt så, på grund av det hemska illamåendet, tröttheten och kränkningarna. Bara hoppas på att mående ska bli bättre så kommer nog allt annat naturligt💕 men håller med att det är otroligt jobbigt och nästan outhärdligt:(
Känner fortfarande så.men inte lika intensivt som i början. Har ibland bra dagar då jag faktiskt kan ta lite på magen och prata med bebisen. Tror mycket att jag personligen inte känner mkt glädje av själva graviditeten pga jag haft mycket problem fysiskt och stress runtomkring nästan från början. Det hjälper ju inte. Men jag vet jag älskar min bebis för det får jag bekräftat vid varje ultraljud och att jag bara fantiserar om när bebis ska komma ut och det är dags att påbörja våra nya liv :-)
Vilka kloka ord din läkare gav, dom ska jag verkligen ta åt mig! Känns skönt att veta att man inte är ensam om att känna såhär
Känner igen mig så mycket i det du skriver! Jag har mått så dåligt sedan jag plussade i januari och har heller inte kunnat känna någon direkt glädje över graviditeten. Mycket lättade för mig när jag fick se bebisen på ultraljud. Jag tror att det är väldigt vanligt att känna såhär i början, speciellt om man mår så dåligt... kämpa på, håller tummarna för att du snart ska må bättre!!
Jag kände precis som du! Mådde skit och var sjukskriven pga kräkningarna från vecka 9-20. Kunde inte glädjas så mkt och hade pga det så dåligt samvete. För mig hjälpte det att fokusera på vad läkaren som sjukskrev mig sa ”att du inte gillar att vara gravid betyder inte att du inte kommer älska ditt barn” hon rådde mig att inte fokusera på det så mycket utan försöka ta hand om mig. Nu är jag i vecka 26 och mår mycket bättre och känner då att längtan och det mysiga i att drömma och planera namn kommit. Hoppas du får må bättre snart!