Vi har en 5 årig tjej som ALDRIG lyssnar. Vi har alltid fått beröm för hur duktig hon är och hur bra hon lyssnar och sköter sig. Men nu dem senaste månaderna har hon börjat tramsa massor och lyssnar inte. Det slutar alltid med hot och nu det allra senaste så har inte hoten funkat heller. Hon bara skrattar och höjer vi rösten så är de som att hon inte fattar. Hon fattar inte förens hon ligger ensam i sin säng med indragen bokläsning, indraget lördagsgodis osv. Nu ligger hon och skriker på sitt rum att det inte är schysst att lämna sitt barn ensamt. Att man inte får lämna sitt barn ensamt. Att det är vårat fel att det inte blir någon saga. Varför fattar hon inte. Igår lekte hon med en sax och när vi tog tag i henne och röt åt henne skrattade hon bara och försökte springa iväg och sen återigen börja hon gråta när hon låg på sitt rum och förstod att hoten inte va tomma. Vad gör man? Varför förstår hon inte? Hur kan hon skratta när vi skriker på henne? Hon fejkgråter och argumenterar emot som en tonåring. Jag vet att det kallas lilla tonåren men det betyder ju inte att hon får göra vad hon vill. Så jag undrar väl mest om någon har eller haft de likadant och vad man gör åt de? Nu låter de som vi skäller och hotar var och varannan sekund men nu tar jag bara upp problemet och inte våran familjesituation.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Läs gärna en bok av Bo Hejlskov Elven "Barn som bråkar" eller /och "Beteendeproblem i förskolan". Finns säkert att låna på biblioteket. Den förstnämnda boken vänder sig till föräldrar och handlar om ett lågtaffektivt bemötanda, dvs ett sätt att möta upp barnet innan det eskalerar till en affektstadiet för att då är varken hot, förklaringar eller andra sätt är inte så effektiva.
Som föregående talare sa. Fungerar inte bestraffning så pröva en annan metod att nå fram till henne. Finns många sätt men ni får hitta något som passar er och henne. Ibland måste man vara den "elaka" föräldern när barnet gör något jättetokigt. Men gör det bra efteråt och förklara varför du reagerar så starkt. Samtidigt så beteer man sig riktigt illa så blir det inget godis eller andra förmåner om man inte sköter sig.
Det är kanske bättre att försöka på ett lugnt och sansat sätt förklara VARFÖR hon inte får göra si eller så. Varför hon tex inte ska leka med sax osv istället för att ha bestraffningar. Jag försöker alltid tänka att jag ska behandla barnen som jag själv vill bli behandlad och inte är det med hot inte utan hellre med förklaringar att man tex kan skada sig på saxen och mamma och pappa inte vill att hon ska råka skada sig. Bestraffningar fungerar sällan är min erfarenhet