Min sambo vill gärna att jag ska pumpa så han kan flaskmata men jag är extremt skeptisk. Jag har verkligen verkligen längtat efter att amma under hela graviditeten och har svårt att föreställa mig att inte helamma. Förstår att det kan ske saker som gör att det inte går men jag har ändå haft som ambition att verkligen försöka. Jag känner verkligen att jag vill. Jag planerade att amma så länge jag kan/vill/barnet vill. Jag tror inte att han kommer avlasta mig genom att mata utan jag kommer ändå behöva ta alla nätter. Jag känner rent spontant att det borde vara krångligt att få igång amning och pumpning och flaskmatning. Är det någon som har erfarenhet? Hur tidigt kan man börja? Antar att det är bäst att vänta med flaska ett tag tills allt funkar med amning och mjölkproduktion. Vi har helt ärligt inte pratat så mycket om något som rör barnet. Jag försöker ta upp barnrelaterade saker ofta, förklara vad jag läser och lär mig osv men får inte så mycket respons. Det enda han har sagt är att han vill att jag pumpar så han kan mata, men inget mer. Det hade ju varit bra om han hade tagit initiativ och lärt sig om hur det funkar och hur man flaskmatar osv, men det har han inte gjort.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Om du vill helamma så helamma, pappan får väll flaskmata när barnet har blivit äldre eller om det skulle visa sig att amningen inte fungerar. Min make har pratat om att han skulle älska att flaskmata vår bebis som komplement och för avlastning men säger också att det är helt upp till mig när/om det ens blir så, den med bröst bestämmer i matsituationen ;-)
Tycker det är toppen att partner också vill kunna mata. Jag testade att pumpa efter kanske en vecka mest för skoj skull och det gick jättebra. Pumpade lite efter eller emellan matningar och frös in det mesta men en del åts direkt. Är väldigt tacksam över det när jag sen hamnade ett dygn på akuten så var både partner och bebis vana vid flaskmatningen och det gick hur bra som helst. Sen har jag också pumpat på heltid vilket är en pers men att blanda och pumpa ur från tidig ålder tyckte jag funkade jättesmidigt
Det beror nog helt på hur man är som person och vad man vill ha ut av sitt föräldraskap. Jag har kombinerat pumpen med helamning. Dvs: jag har helammat och skapat ett lager mjölk i frysen. Jag gjorde så för att inte bli alltför låst vid både hemmet och bebisen. Har alltid gått på fest, tränat, umgåtts med människor och så vidare. Är helt enkelt väldigt social och kräver i princip min egentid från hemmet. Det är oerhört svårt att få egentid om du inte pumpar eller ger ersättning. Om du ammar 100% när du är hemma, och pumpar ut lite vid sidan av, så finns det tids nog möjlighet för dig att ta lite luft och andas ifrån din bebis - vilket jag tror är superviktigt. Sen ska man vara införstådd med att bebisen har en egen vilja. Min fröken har tack och lov aldrig blivit förvirrad eller vägrar det ena eller det andra, men det finns ju barn som gör det. Om du vill amma och inte pumpa alls, så är det helt upp till dig. Du kan hälsa din sambo att när det är han som producerar bebismaten, så är det han som bestämmer över den. Men tills dess, har du 100% veto och han får bara anpassa sig.
Det här tycker jag verkligen är ditt beslut att ta. Inte helt enkelt kan jag tro men känn in magkänslan, vad säger den? Som andra skriver (o du själv): det går ju inte att veta nu hur det blir med amningen men oftast funkar det bra. Det är ju lite kämpigt i början innan en fått kläm på det men det är värt det när det funkar. Till flaskmatning: ska en flaskmata så tidigt i graviditeten så är det ju så himla mycket stök med alla flaskor o delar till pumpen som ska diskas o kokas o allt. Det måste en även sen när barnet blir större men då har en oftast lite annan kläm på vardagen. Jag började pumpa ur när min son var 1 år o jag började jobba. Jag vill amma länge o var orolig att mjölken skulle sina plus att jag tänkte att det skulle underlätta på dagarna för pappa när sonen skulle sova eller om han blev orolig av nån anledning. Då fick jag i sikten i vad flaskmatning innebar o blev så glad att amningen funkade så bra från början. Vilket stök. Om din sambo vill göra allt det stöket o du känner dig ok med att pumpa (det är ju inte så mysigt o nöjsamt direkt) så kan ni ju göra det men se till att ha fått ordning på amningen först. Det kan ta 1-3 mån innan du har det under självklar kontroll. Annars kan du ju tänka att det är 6 månader som det bara är du som ger mat. Sen kommer alla smakportioner o grötfrukostar mm. Då kommer hans tid. 6 månader är jättekort tid i all den tid ni hr med barnet. O som flera skriver; pappan kan göra andra saker som är minst lika viktiga. Han kan ta barnet varje gång det har ätit, sitta med barnet när det vill sova, bära mycket, serva dig med mat o vatten så du orkar. Pappor måste börja fatta sitt värde i dessa saker. Lucka till med barn o amning.
Jag pumpade tre veckor när vårt första barn var nyfödd och svårt sjuk. Med facit i hand så hade jag pumpat för mycket så jag hade alldeles för mycket mjölk när jag äntligen fick börja amma. Det blev jättestruligt. Det var inte alla mammor på neo som lyckades pumpa ut mjölk. När man ammar ett barn rinner oftast mjölken till men när man ser en bröstpump får man liksom inte samma mentala kick som när man ser sin bebis. Bestäm inget nu innan barnet är fött men set finns så många andra sätt för pappan att få närhet med bebisen. Släpp in honom och låt honom göra som han vill. Låt han byta blöja på sitt sätt, låt honom bära och mysa på sitt sätt.
Vänta med att bestämma tills ni vet om du ens kan amma. Bra att han vill vara delaktig, passa på att prata igenom föräldraledigheten och se om ni kan vara lediga båda länge i början tex de 3-4 första månaderna, då får han en större chans att verkligen dela på arbetet oavsett om du helammar och han servar med blöjbyta, vaggning, gå ut med vagnen och ge dej mat/dryck när du ammar eller om ni flaskar och han kan sköta varannan matning.
Kan ju vara svårt att bestämma sånt innan ens bebis är född. Jag har helammat mmina barn och min äldste tog flaskan under en dag och sen vägrade han. Mina tå tjejer har inte velat alls och jag har inte heller försökt speciellt länge. Jag har handmjölkat mina bröst men då har det mest varit för att lätta på trycket, undvika mjölkstockning. Hade lånat en pump från BB efter första barnet men efter att ha lämnat tillbaka den så upptäckte jag att det fungerade bra att göra det för hand. Om man ska "flaska" så innebär det ju en del extra disk och värmning av mjölk m.m. Min man har hållit och burit barna som små och haft den närheten. Blöjjbyten är kanske inte så speciellt mysiga alla gånger men det är närhet det med;)
Aha, missförstod de hela dock, tänkte han ville prova nu. Hehe
@ledis mamma: Frågan var här var att pappan vill bestämma att bebisen innan den ens är född ska flaskmatas, framför allt innan mamman ens testat amning och redan nu önskar helamma. Sen hur man väljer att göra är upp till varje par och många saker som du säkert vet med barn blir sällan som man tänkt, speciellt när det är ens första... Sen kom jag på en sak. Är pappan kanske rädd för att skjutas åt sidan efter födseln? Eftersom det naturligt sen blir mamman o barnet som knyts samman första tiden? Med tanke på pappans bakgrund och historik med den egna familjen. Kanske ligger det något mer i det än bara själva flaskmatningen. Eller?
Alltså så stort ni göra vissa grejer, när min son va 1 månad ville min man ge flaska, jag sa- kör på, inget fel. Jag pumpa han gav ( fungerade inte, bara amma som gällde) skrattade igenom det hela och så Sa han, väntar istället tills han börjar äta, tog honom i famnen och så tittade vi på tv..
Jag var i exakt samma situation som dig, men när min son var 3v hamnade jag på akuten och satt där i 3h ( fick aldrig någon hjälp utan var tvungen att åka hem för att mata min son) fick söka vård via VC för mina bekymmer istället så jag fick en tid inbokad så Lilleman slapp lida, MEN jag hade önskat att jag hade pumpat och hade mjölk I reserv om något skulle hända mig för ville verkligen inte ge min son ersättning. Nu visar de sig dock att vår son inte ökar i vikt tillräckligt så måste tillägga mata honom med flaska efter varje amning, dom vet ej om de är för han inte får i sig tillräckligt eller för att min mjölk inte är näringsrik nog, så just nu pumpar jag för att efter amning (när han själv väljer att inte suga mer) ge honom flaska med mer bröstmjölk blandat med ersättning. Han har även väldigt svårt att få grepp när han är trött och blir jätte arg så tror faktiskt flaskan räddat oss där. Sååå, haha, det jag eg vill ha sagt, ta allt som det kommer, man kan inte styra över allt, utan bestäm dig efter hand då omständigheterna kanske inte blir som man tänkt sig alltid. Oavsett önskar jag er all lycka!
Pump har jag redan köpt, mest för att ha ifall ifall. Han ser det som ett sätt att bli delaktig och få en relation till barnet, men jag köper inte det argumentet😅 är ju väldigt många pappor som har bra relationer till sina barn som inte har flaskmatat. Hade varit en sak om han ville flaskmata för att vara snäll och hjälpa till med nätter men det kommer aldrig hända. Känns hemskt att säga men det är jag som har burit på barnet i 9 månader och dränerat mig själv, alla mina kroppsliga resurser har gått till att skapa en ny människa, så det känns typ som min rätt att bestämma? Jag kan tänka mig att testa att flaskmata i ett senare skede, men är livrädd att det ska förstöra amningen. Speciellt när jag vill amma länge.
Det är så klart individuellt hur man vill göra, finns inga rätt och inga fel. Men personligen tycker jag att kan man helamma så gör det! Det stärker bandet mellan bebis och mamma, och SÅ mycket smidigare än att pumpa ut. 🙂 Men kan ju va bra att pumpa ut om du ska iväg på något. Din partner får väl försöka att umgås/leka/bära/träna så att anknytningen blir lika stark ändå.🤗
Jag pumpade två första månaderna, för att min son inte kunde äta själv och sondmatades. Det var extremt jobbigt eftersom att utöver att pumpa var tredje timma dygnet runt minst 20 minuter (För att hålla igång mjölkproduktion och inte få mjölkstockning) skulle barnet matas regelbundet. Extra jobb alltså. Dock var det bra för mina bröst antar jag, för de härdades. Så när sonen lärde sig amma och blev större hade jag varken ont eller fick sår. Och det var rena drömmen att slippa allt bök med värma mjölk, diska flaska etc. Bara fram med ett bröst och alla var nöjda. Vi hade lite flyt också. För först sondmatades lillen, som sen övergick till flaska och tillslut helamning. En del bebisar vill inte släppa flaskan då den är enklare att äta ur, så det är inte säkert att det går att kombinera då bebisen likväl kan tokvägra amning när flaska väl introducerats. Även nappar där barnet måste jobba lite för att få mjölk kan vara enklare än amning (sades för 3 år sen när vår son föddes, kanske ändrats). Men att ha en liten pump hemma skulle jag varmt rekommendera ändå. Jag hade senare en liten handpump som jag körde med ifall jag skulle jobba lite och maken vara hemma (precis, vi kunde i undantagsfall kombinera amning och flaska) eller lätta på trycket när amningen fasades ut när sonen växte. I början hade jag elektrisk dubbelpump för att underlätta. En personlig åsikt: om du VILL amma, byt inte bort det. Det är så otroligt mysigt och jag är så glad och tacksam att jag kände mig bekväm med det och KUNDE amma. Kanske låter knäppt för många, men i mitt fall där min graviditet var väldigt svår, fick barn 2 månader innan bf via sövt akut snitt var det som en belöning att något i allt kaos blev ”normalt”, att det fungerade. Det här kan vara en sak att ta upp med barnmorska för jag har aldrig hört tidigare att en pappa önskar ha det på det viset. Det är ju DU..som föder barnet och vars kropp är designad att ge det mat?! Hoppas ni hittar ett sätt som fungerar. Men gör det så lätt för er som möjligt. Ett barn kräver så mycket arbete i början. Känns lite onödigt att krångla till det om varken du önskar det eller behöver det.