Att vara mamma- stress och krav

Har tre barn mellan 5,5 och 15 månader. Jag prioriterar tid med barnen och inte att det ska vara tipptopp hemma. Diska och hålla efter i köket förståss men sen ser det i perioder ganska stökigt ut hemma hos oss. De som kommer och hälsar på får ta det som det är. Vi är väldigt mycket utomhus eftersom vi har lantbruk som ska skötas om med väldigt mycket kalvningar just nu och djuren ska ju passas annars med. Sen tror jag att det är viktigt att barnen får sysselsätta sig själva också. Jag är hemmafru/bondmora med allt vad det innebär och jag försöker verkligen att tänka bort alla krav som finns runt omkring för varken jag eller barnen mår bra av en stressad och irriterad mamma.

Kan känna igen mig i det du skriver, har en på 1 år och sedan han kom har jag känt en sådan press på att allt ska vara mer än bra. Mannen i mitt liv har ju sagt till mig flertal gånger att inte ha sådana krav på mig själv och att ett barn mår som bäst över något som är bra än över något som är perfekt. Så nu gör jag bara så gott det går, städar vad jag orkar och försöker hitta en bra balans mellan det. Läste även att här var en som tagit bort sin Instagram, har själv också gjort det. Så har inga sociala medier överhuvudtaget, nyheterna har jag slutat läsa och telefonen rör jag knappt, mest när sonen vilar eller sover för natten. Det har bara gett mig god effekt på stressen, att inte ha behovet att veta vad andra gör osv. Hoppas det blir bättre och att du hittar din balans ✌🏼

Så många kloka råd. När jag är själv med bebis gör jag bara det allra mest nödvändiga såsom att diska och torka av efter måltider. Det är mer att jag stressar över att lämna honom att leka själv när jag ska klä på mig eller liknande. Jag inser att jag behöver tagga ner och att det säkerligen är sunt att bebis får träna sig på att underhålla sig själv. Tror denna oro grundar sig i att jag är rädd att inte vara en närvarande förälder. Ska ta till mig era råd och sänka kraven :) Ska tillägga att min bebis oftast börjar gnälla efter en väldigt kort stund själv...Kanske därför jag känner mig otillräcklig. slut med det nu :)

Fundera på vem det är som ställer dessa krav på dig? Du själv eller samhället? Och för vem behöver det vara så städat? Alla som hälsar på bryr sig ändå inte. De är väl hemma hos er för att träffa dig och/eller ditt barn? Njut av att hänga med din kiddo istället! Och samma sak där - inga krav. Gör det som du känner för. Ett så pass litet barn behöver ingen vidare aktivering heller. Allt den behöver är dig. Och är nöjd med om den får sitta i babysitter och kolla på dig bara med vad du än gör. Ta en vagnpromenad, lyssna på podcast, låt ungen hänga i ett aktivitetsgym, fika, träna, träffa vänner eller vad du än känner för!

Det första du behöver göra eller ni om du bor med partner är att sänka kraven! Det är ett heltidsjobb att vara fl o vissa barn kräver mer än andra...sedan, att vara ute med barnet ger energi till både dig o bäbis tänker jag, öppna förskolor, bibliotek mm där båda ni kan ha kul så behöver man inte göra så mykke aktiviteter hemma alltid...

Min dotter på 6 månader älskar när man pratar med henne men det är ju svårt att prata dagarna i enda, särskilt när de inte kan delta i diskussionen. Jag väljer ut en bok som jag vill läsa (barnböcker blir snabbt tråkiga för oss vuxna. Gruffalon i all ära men orka). Just nu läser jag Michelle Obamas "Min Historia" högt för lillskruttan och hon lyssnar nöjt i upp till en halvtimme. Jag försöker göra det roligt för henne att lyssna genom att andra tonläge, titta upp ibland och möta hennes blick (som man gör när man läser barnböcker) osv. Funkar toppen. Får då göra något som jag vill och spenderar tid med henne samtidigt. Sedan tycker jag det är viktigt att bebisar får egentid också. De måste lära sig hur de kan underhålla och roa sig själva. Se det som en del av deras utveckling att du hjälper honom i hans utveckling genom att lämna honom ifred ibland. Min dotter kan bli riktigt grinig ibland efter att vi lekt ett tag och när jag går blir hon nöjd och ligger antingen och leker själv eller tittar bara runt och ser fundersam ut. Tror att bebisar, precis som vuxna, vill ha lite tid för sig själv.

tycker du kan prata med bvc och få prata av dig med psykolog🙂

En fem månaders behöver du väl knappast leka med varje vaken timme?! Min är visserligen 4 mån men nöjd med att titta på när jag lagar mat ect. Ligger själv på golvet eller i gymet. Sen leker och gosar vi såklart men inte hela tiden. Hushållsarbetet kanske du kan få gjort när bebisen sover? Sen kanske man får sänka kraven eller delegera. Vi har städhjälp, sambon tvättar och jag fixar lite med disk och mat bara om jag har tid/ork.

Jag försöker göra saker som att vika/hänga tvätt, diska, dammsuga av när barnen är vakna så länge dom är nöjda att kolla på eller ligga och kolla på alla sina saker den stunden så känner jag att jag kan göra det utan att dom tar skada den lilla stunden det tar. Dom ser ju mig hela tiden, brukar sjunga och ha på radion med. Ibland känner jag att man inte kan sätta heeeela livet på paus och så länge barnen är nöjda så går det att hinna göra lite pyssel i hemmet utan att få dåligt samvete känner jag. Vi planerar mat och handlar för veckan så att de finns hemma...vi handlar också ofta på nätet som någon annan skrev och får det hemkört.. Det är guld värt och även planeringen då behöver aldrig den som är hemma känna stress över middagsmat. Det blir ju dock inga avancerade grejer.. Men så länge man får i sig något så får det duga. Sen "stor" städar jag en gång i veckan det är som terapi 😅 medans pappan hänger med barnen. Men jag har också haft svårt av känslan att inte hinna med...Men allt behöver inte vara perfekt. Tog bort Instagram med vilken befrielse... Jag mådde mest bara dåligt av hur fint många andra har det Hemma, fruktfat, värsta frukosten, middag och ja allt annat 😅 så kan jag inte jämföra osv.

Man får ha med sig dom överallt där man är o ge leksaker så dom kan roa sig en liten stund själva. Då hinner man med hemmet oxå. Man måste sänka på kraven med sitt hem o göra endast det nödvändiga vissa dagar. Sen får man hjälpas åt på helgen att få ordentligt städat. Jag har varit jättestressad sen jag fick barn över att inte kunna ha det städat hela tiden- då jag typ har varit pedant. Jag har fått söka hjälp för den stress jag haft över d.

Borde inte få kallas ”föräldraledig”😅 Känner igen mig i det. De första månaderna var jobbiga när man fortfarande är trött efter graviditet och förlossning. Kände mig lite deppig med av omställningen och alla hormoner. Hur ska jag klara det här tänkte jag när sambon började jobba igen. Tycker det går lättare nu, har sänkt kraven på att allt måste hinnas med på en gång för det går ändå inte. Är ju hemma från jobbet för vårt barns skull. Försöker alltid komma ut och ta en barnvagnspromenad, strunt samma om det blir kl. 8 eller kl. 15 bara man kommer ut lite. Om det är hemarbete kanske jag kör en tvättmaskin, diskar undan, resten tar jag när sambon är hemma igen och han kan vara med dottern. Brukar förbereda för middag innan han kommer hem med men har den inte alltid klar till dess. Veckohandla tillsammans är toppen för då vet man vad som finns hemma och kan planera efter det. Har beställt mat på nätet hem till dörren med. Fruktansvärt att handla själv med barnvagn och kundkorg. Lite ”egentid” behöver man ibland med, behöver inte vara mer än kanske ta en promenad eller en fika med en vän. Man får ställa sig frågan var kommer alla krav ifrån? Är det jag själv eller omgivningen som ställer dem? Att vara föräldraledig är stressigt, ibland tråkigt och ensamt och det är ok att känna så. Vill inte skriva ”passa på att njuta” men tänk att det är tid som du investerar till ditt barn och eran relation. Så kul att kunna följa allt som händer från den ena dagen till den andra

Jag och min man har pratat mycket om att den som har vårt barn inte ska känna krav på att göra sysslor hemma. det kan man ju ändå inte göra när man vanligtvis är på jobbet så sånt får vänta tills båda är hemma och att man då kan turas om. jag lagar aldrig mat på dagarna heller utan äter matlådor. sen har vi sänkt kraven på städ-standarden hemma. viktigast är tvätt och disk. nu har vi bara ett barn men än så länge funkar detta för oss. och då vill jag bara nämna att jag egentligen är lite av ett kontrollfreak haha.

Känner samma :( inga tips gör så gott jag kan...