Egentid och fördelning av hushållssysslor

vill du skriva av dig till min mail?

usch då♥️har du inga vänner eller familj som du kan beta av tiden hos eller lämna över natten? är själv helt utpumpad efter varit hemma 2,5 vecka med sjuka barn,inklusive mig själv😂har noll avlastning nu för tiden men har en underbar man som tar barnen direkt efter jobbet så jag kan sova👌🏼

...och här sitter jag själv en långhelg... Det är så jobbigt för jag har typ total ångest över att vara själv med barnen. Att jag inte ska klara av situationen. En tvååring som bara totalröjer sönder huset och en 3,5 mån som vill vara på mig hela tiden. Försöka hitta på och laga mat, försöka söva ett barn när det andra är vaket mm. Fattar inte hur ensamstående klarar det. Känner mig så sjukt misslyckad och desperat :-( Vill mest bara sätta mig och gråta.

Nej det tycker inte jag. Känner samma sak har 2 små och 3 påväg och då får jag hjälp med barnen 2 dagar i veckan om jag inte kräver det och han hjälper till att städa kanske en gång i månaden. Han hjälper aldrig till på en helg då han är med vänner och sover. Har försökt prata om det men har inte fått någon respons till och med försökt ta hjälp av rådgivning men nu orkar jag inte längre så vi går skilda vägar. Tycker du ska sitta ner med din man och prata om hur ni ska dela arbete och egen tid ni ska båda kunna känna att ni får er tid. Fick rådet att berömma mannen när han gjorde något och också förklara hur mycket det hjälte mig.

Tror de är bra å ställa sig frågan vad jag sj har för förväntningar när pappan är hemma/ om han hade varit det. För mig är det självklart att jag ska handla, tvätta, städa, laga mat, lämna & hämta storasyskon på förskolan , hinna träna osv på dagtid.. För min man jobbar 8 timmar pet dygn, och har inte under dom timmarna chansen att bidra i hemmet. Jag vet att han gör detsamma när jag jobbar. Sedan kan man i familjen välja om ta hand om barn är 100 % arbete och spara hushållssysslor till tiden på dygnet när båda är hemma eller hur man vill göra. Jag stökar undan för att hinna ta de lugnt och umgås alla 4 på em, men det är olika hur man känner är rätt. Och det är bara Du och Pappan till barnen som kan reda ut den frågan i Er familj.

Tack för era tips. Känner mig mer hoppfull! Det är absolut inte elakhet utan jag tror inte att han fattar hur mkt jag gör. Är han hemma tar han alltid nattning mm men diskar typ 50% av disken så att jag ändå får göra resten. Inte av slöhet utan för att han verkligen inte tänker på det (men är man vuxen tycker jag att man får skärpa sig...) Jag tycker att om man skaffar barn med så liten åldersskillnad får båda lägga manken till ett tag och kämpa på tillsammans. Även om man såklart har rätt till egentid båda två (vilket han aldrig skulle neka mig, men tror också han skulle ledsna om jag var borta halva helgen...) Tycker en promenad på en timme eller gymmet är en mer rimlig regelbunden egentid när man har två små barn.

Enligt mig låter 6-7h mycket på helgen. Vi har haft så här att vi sällan hr grejer spikat, alltså bestämda aktiviteter varje vecka. Maken har på din höjd en 30 min löprunda en kväll i veckan med sina syskon, som sen kommer hem till oss och umgås en stund. På helgen brukar maken även stå för middag, men jag gör det andra utöver det. Som du nämnde, tvätta, städa försöka planera maten under veckan. Sen storhandlar vi en gång i veckan ihop. På helgen delar vi i stort på sonen och hunden. Men maken är ofta den som tar nattning och kvällspromenad med hunden. Jag kanske är bortskämd? Men maken brukar se att vi stiger upp samtidigt men att han åker till jobbet. Och mitt ”jobb” slutar inte vid 16:30 som hans, utan fortsätter ofta till 19. Så då försöker han avlasta eller se till att ge beröm och omtanke för att visa att han uppskattar det jag gör. Det kommer man långt på. Men kan ju vara i ditt fall att han bara inte tänker på ett, utan att vara elak? De kan inte läsa våra tankar, så då kanske vi behöver resonera med dem så de förstår hur vi känner.

Ni har ju två barn. Var inte pappan något hemma med första barnet? Tycker tyvärr inte att min man helt förstod hur jobbigt det är att vara hemma med barn förrän han var det själv. Tycker att man behöver egentid när det är möjligt men i detta fall känns det som om egentiden bara går åt ett håll. Kan ju dock vara svårt när man har en liten bebis som kanske ammar. Nu när mitt barn är större och slutat amma har vi bestämt att båda har en kväll eller stund på helgen varje vecka att göra något själv eller med någon annan. Det fungerar bra för oss, men vårt barn är äldre (1 år) och vi har bara ett. Tycker inte du gnäller, med tanke på att ni har två barn och du är så upplåts på vardagarna tycker jag det vore rimligt om pappan de flesta helger var med er eller gjorde något med det äldre barnet. Sedan får du ju försöka glädjas med honom om han någon gång kommer iväg på något annat även om det inte är möjligt för dig. Varje helg känns dock ganska orimligt???

Okej då förstår jag dig och med det du svara på Så tycker inte jag då att det är gnälligt. Jag missuppfattade mig. Förlåt! Förlåt! Då tycker jag att man ska prata om detta. Försök fixa ihop vardagen lättare. Det är viktigt att du får vila lite med. Det är viktigt att som en familj hålla ihop så mycket det bara går. Visst är jobb jätte viktigt men om man själv kan välja tider ex eller göra det lättare bara, så tycker jag absolut att man ska göra det. Försök att prata med honom att du vill att ni gör mera saker som familj. Att han hjälper dig. Att ni hjälps åt. Att allt inte ska kunna bara vara på dig. Att du saknar och ha han brevid dig till precis allt!! ❤️

Du är inte alls gnällig. Det är verkligen ett heltidsjobb och nästan lite till att vara hemma med småbarn. Man känner sig ibland som hembiträde och projektledare. Klart att det faller lite mer hemmasysslor på den som är föräldraledig men man ska ju inte behöva ro hela skutan själv. Vissa saker måste man hjälpas åt med. Viktigt att prata med varandra med. Om man bara biter ihop och gör så kanske inte partner uppfattar att det blir för mycket. Och om partnern sen ska vara föräldraledig är det bra att se innan vad det är som behövs göras. Brukar själv se till att engagera min sambo och inte lägga mig i när han är med dottern. När han kommer hem eller när vi är lediga tillsammans ”delegerar” jag att han tar dottern, och ser till att hon är ombytt och mätt eller packar skötväskan innan vi ska iväg. Börjat med att hjälpas åt så att båda kan hänga i soffan tillsammans på kvällen när dottern somnat. T.ex. om han tar disken så hänger jag upp tvätt eller att en ger dottern välling och byter till pyjamas. Viktigt att kunna umgås tillsammans som familj och då får också partner se hur mycket det kan vara att ordna med ett litet barn innan man kommer utanför dörren. Perfekt att åka på utflykt tillsammans nu under våren, ta med lite fika och åka till en lekpark, spana på djur och vårblommor. Åk och storhandla en bestämd dag i veckan tillsammans. Skriv inköpslista och veckomatsedel ihop. Eller handla på nätet. Man behöver inte heller laga mat varje dag. Kan frysa in mat och bara värma på, smidigt under veckorna. Om du vill ge dig iväg själv en stund när han kommer hem från jobbet så finns det mat att värma. Gå igenom barnens garderob tillsammans nu inför sommaren och lägg undan urväxta kläder. Och du behöver också få möjlighet till ”egentid”. Det behöver ju inte vara att man åker iväg en hel dag. Ta en promenad själv, fika med en vän, AW med jobbet, frisörbesök, gå på träningspass... Det är inte för mycket begärt. Om ni vill/kan ”låna ut” barnen några timmar till mor-/farföräldrar och hitta på något bara ni två tillsammans. Att man inte bara möts mitt i ”ekorrhjulet” hela tiden.

Denna kommentar har tagits bort av dess författare.

Ang arbetstiderna så kan han välja dem mkt själv. Kan gå tidigare och sitta någon timme på kvällen hemma istället. Även jag har en karriär som jag får ”offra” just nu. Försöker knåpa med att arbeta någon timme här och där ändå. Jag har även fått offra min stora hobby pga för tidskrävande när vi har barn. Jag blir bara så less på att vara den ständige projektledaren jämt. Kan tilläggas att jag även var det när vi båda jobbade heltid. Kan tillägga att jag även förra gången inte mådde speciellt bra av att vara föräldraledig. Tycker det är sjukt ostimulerande och blir desperat efter att umgås med vuxna. Det är därför jag inte vet om jag kräver för mycket. Jag vill hellre göra något kul tillsammans än att åka iväg själv en massa timmar.

Med mitt förra inlägg menar jag att både gör något. Alltså han jobbar ute medan du jobbar inne. Men det med helger. Så är det sjävklart ATt man ska passa på att hjälpa till eller bara umgås tillsammans. Om man inte jobbar helger med.

Tycker det låter lite som gnällig. Han jobbar ju varje dag. Ser till så ni har ekonomi. Alltså han du och barnen. Han lämnar ju store barnen på förskolan så det är ett plus så du slipper gå ut redan så tidigt när du väl ändå hämtar. Han är hemma så sent så det är bara en självklarhet att du får ta barnen, städningen och maten. Han ska väl inte sluta jobba för städningen och maten hemma antar jag? Sen ska du inte heller lägga så stor pres på dig SJ. Städningen behövs ex inte varje dag eller tvätt. Att han är ute på fritidsaktiviteter helger utan att han ”måste” så det kan han trampa ner med lite tycker jag och ha fritidsaktiviteter kanske med store barnen. Men om han är ute på aktivitet för jobb så ser jag inte heller att det är något han ska sluta med då det är inom jobb. För att kunna hålla en familj måste man jobba. Och så är det bara. En måste jobba medan andra är mamma ledig med allt annat.

sätt er ner å prata om vad som kan göra livet lättare! Gör matlådor ihop på helgen inför veckan å börja ta dig egentid. Gå ut å gå,simma,gymma eller vad du gillar🙂

Prata med han. Behöver ju inte sätta ett ultimatum precis men kan ju säga att det känns som att det är du som gör mycket. Öppen och ärlig dialog är alltid bäst

Du "arbetar" ju också du ligger ju inte hemma på soffan och gör ingenting! Att ta hand om barn och sköta ett hem är ett dygnet runt jobb. Jag tycker att han borde hjälpa till mer över lag när jag läser din text.. Allt du gör och han behöver inte tänka på något. Har du pratat med honom hur du känner? Han kanske inte ens tänker på det killar är ju lite så ibland... Och blir bekväma för att någon annan fixar och tänker så att vardagen går runt. Dom blir bortskämda på något sätt. Hos oss storhandlar vi gemensamt nätet som vi får hemkört och går igenom vad som behövs, skriver matsedel ofta lätta grejer som kan göras när killen kommer hem så vi kan hjälpas åt. Jag brukar städa för det är bland det bästa jag vet men då är killen med barnen, tvätta gör vi båda men mest jag. Jag har börjat jobba några gånger i månaden för min kille jobbar inte alla dagar i veckan men väldigt långa dagar vilket är otroligt skönt. Om det behövs handlas extra kan han göra det efter jobbet eller så åker jag när han är hemma utan barnen. Vi fick tvillingar och med dom kom delat ansvar dag som natt annars hade det aldrig funkat. Men även om vi bara hade fått ett barn hade jag vägrat att sköta allt 😅 Jag tycker verkligen att du ska ta upp detta med honom om du inte redan gjort det och säga hur du känner som sagt och säga hur du skulle vilja att det skulle vara! Att ha ett hem och barn med någon ska vara lika för båda. Det är inte bara en som ska dra de största lasset!

När han är ledig ska han väll avlasta dig så mycket som möjligt? Min sambo gymmar ibland när det finns tid men skulle han åka iväg flera timmar på helgen skulle jag bli jätteledsen och trött för att man inte får någon hjälp!

Denna kommentar har tagits bort av dess författare.