Sen ett par månader tillbaka mår jag så dåligt psykiskt. Jag orkar ingenting, är bara trött och ledsen. Sist jag jobbade en hel vecka var i slutet på maj. Sen har jag sjukanmält mig minst 1 dag/vecka för att jag bara inte har orkat gå dit. Tårarna rinner varenda dag och det blir bara värre! Nu är min efterlängtade semester äntligen här men jag vill inte göra nånting! Hade tänkt mig att åka till stranden med tre-åringen och träffa kompisar och deras barn men det enda jag vill göra är att liggs i sängen med lampan släckt och rullgardinen nere. Känner nästan aldrig nån glädje eller förväntan över lillebror/lillasyster som ska komma i december och ibland undrar jag varför vi bestämde oss för att skaffa en till. Är det nån mer som har mått såhär under graviditeten? Finns det nån hjälp att få? Ska till bm på torsdag och tänker självklart prata med henne. Är i v 19 förresten.