Min lilla tös på 1 vecka helammas och det går än så länge suveränt. MEN i perioder, särskilt kvällen, kan hon ligga i timmar, släppa själv och sova, men det går inte att flytta på henne, inte ens maken kan ta henne utan att hon vaknar, skriker och försöker suga på allt. Får hon bröstet suger hon några minuter innan hon somnar och släpper taget. Min fundering är om hon verkligen är hungrig eller bara har ett sugbehov så man skulle börja med napp? Vad gissar ni? Vill ju egentligen inte börja med napp om vi kan slippa... Känner mig trygg i amningen, hon suger ordentligt och bra.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Det är mest jag som nojade över att amningen inte skulle funka.. Men nu amningen funkar fortfarande klockrent och hon tar napp, dock inte alltid utan när det passar henne. Mitt problem just nu är ju att jag har lite svårt att förstå om hon är hungrig eller bara vill ha nappen...
Fast jag har (än så länge) turen att hon inte använder mig som napp konstant, hon kan amma i en timme eller två i sträck vid ett par tillfällen per dag (inte nattetid iaf) men sedan kan hon sova i 3 timmar i sin säng, så då kan jag iaf göra nåt annat. Fick du tag i nån amningsbehå?
Min tjej slutade med napp när hon var 18 månader.. Hade aldrig låtit henne ha den till 4-5 års ålder! Men problemet verkar vara löst, hon tar inte napp :/
Kan ju tillägga att min dotter aldrig haft napp, tumme (jo, hon har två stycken, men inte i munnen), snuttefilt eller gosedjur.
Jag är ju lite av åsikten "hellre napp än tumme" om man kan styra. Nappen kan man alltid ta bort, tummen sitter kvar. Stora tjejen hade napp och den tog vi bort vid 1,5 år utan problem. Det jobbiga är ju att man blir så låst av att amma konstant, stora tjejen blir ju väldigt åsidosatt sedan blir man ju så öm!
Det där låter som min tjej. Hon var extremt snuttig! Jag kunde amma henne med 40 minuters mellanrum, och hon ville ligga LÄNGE vid bröstet. Det kulminerade i ett evigt snuttande på natten, och det var väldigt jobbigt ett tag. Vi ville från början inte att hon skulle ha napp, men när vi märkte sugbehovet provade vi napp men hon tog den aldrig. Nu är vi väl glada att slippa behöva vänja av vid nappen så småningom, men ett tag hade hon mer än gärna fått tagit den!