Vi har en liten 8-månaders som inte kan somna själv och aldrig har kunnat. Vi vaggar, jag ammar och vi går promenader men att somna själv är tydligen ingen hit. Lillan sover i sin säng på dagen men har korta sovstunder då och vaknar oftast efter en halvtimme. På kvällen vaggar min man till sömns men inom 30 minuter vaknar hon och vill ha mat. Flaska har hon aldrig tagit så det är amning som gäller. Napp går också fetbort. Enda sen hon lärde sig att vända sig har hon haft svårt att ligga still, antagligen för roligt att se sig om. Nu när hon är i full fart med att lära sig krypa så spenderas nästan allt vaket tillstånd liggandes på mage eller krypandes. Vi har försökt lägga henne i egen säng när hon är vaken, halvvaken och nysövd men är hon det minsta vaken så flyger hon direkt runt på mage och upp på knäna. Vi lägger tillbaka på rygg, hon vänder om igen. Vi låter henne krypa runt och det slutar med övertrötthet och gråt. Vad gör man? En hand är roligare att bita i än att ha liggandes någonstans på kroppen. Att sova tillsammans i vår säng funkar på natten då hon får bröstet när hon vaknar och då somnar hon som oftast snabbt igen. Vi hade tänkt sluta med nattamningen vid 7 månader men då blev hon dålig. När det blev bra kom fler tänder och allt som kommer på köpet med det. Jag längtar att få sova mer än två timmar i sträck samtidigt som jag inte vill göra en stor förändring för lillan om hon inte är redo. Vad gör vi? Gillar läget och väntar tills hon visar att hon är redo eller kapar all mat och vaggning tvärt och står ut med all gråt så länge det nu tar innan hon somnar själv?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Exakt så har vi haft det i 16 månader nu 😂 Hon har max sovit 3h i sträck och då går man nästan in och kollar om hon är ok. Hon kan inte somna själv, utan har ett väldigt behov av närhet och gärna tutte.. Hon sover nästan uteslutande mellan oss för att man ska få någon slags sömn, men vaknar oftast varje 1-2 timme. Förstår att det förmodligen har med amningen att göra, men hon blir så förbövelens arg när hon nekas och skriker sig blå tills vi ger upp. Aldrig har hon somnat av trötthet/utmattning. Man börjar nästan acceptera att livet kommer se ut såhär förevigt haha.. Har inga som helst tips, för jag vet inte vad man gör. Men som andra skriver, du/ni är verkligen inte ensamma 😅
Vi har det likadant här hemma! Jag ammar inte, men han vaknar ändå och vill snutta på flaskan titt som tätt. Känner likadant att om det gör honom lugn och han somnar om, känns det taskigt att inte ge flaskan... har provat med vatten i, det funkade i n t e. Han blev jättearg 😅 Han har sovit i egen säng sedan han var en månad, men nu går det knappt. Har världens gymnastikpass där i, slänger sig runt och ställer sig på knäna. När mannen jobbar orkar jag inte envisas med sängen, så då sover han med mig i vår säng. Lika oroligt dock, så känner inte att det är någon magisk lösning... Hade 8 månaders kontroll i tisdags och hon sa bara "det går över, sluta ge mat på natten, sluta vagga". Lättare sagt än gjort...
BVC har varit till hjälp med mycket men inte just det här med sömn. Vi har fått höra sedan 3 månaders ålder att "ni måste sälja in egen säng så mycket att ni tror på det själva". Ja du, det är inget större fel på sängen dagtid så något måste ju vara annorlunda på natten? Angående nattamning så behövs tydligen inte mer mat nattetid men samtidigt känns det elakt att neka. Förstår att det handlar mer om närhet och trygghet än mat nu och det känns nästan taskigare än om det bara hade varit hunger, Vi har 8-månaderskontroll om några dagar så vi får väl se om man kan få något annat tips!
Här är ännu en med en bebis på 8mån (8mån+2v) som har exakt samma beteende. En sak som hjälpt lite är att linda honom när han ska sova då sover han oftast lite längre då han inte väcker sig själv av att han vänder sig konstant. Dock är nattningen alltid lika frustrerande, är han precis lagom trött somnar han ganska omgående vid bröstet om jag ammar men är han över trött så blir det bråk och vi får stå och vagga minst 20min, i värsta fall gå ut och gå i vagnen. Att han somnar själv händer inte han gråter till han inte kan andas och sedan somnar han bara om han får bröstet. På nätterna när han vaknar somnar han bara om när han får bröstet, tror dock inte han är hungrig för han somnar om ganska så snabbt , testat att ge vatten/välling/ersättning på natten men han villl inte ha något och nappen har han vägrat sedan han var liten. Tagit upp detta med BVC och dom ryckte mest på axlarna och har inget svar... men skönt att vi är flera med samma ”problem”.
Hej! Alltså du skriver som om det handlar om min son! Han är också 8 månader och jag har också funderat på vad man ska göra. Nu har han börjat stå också så fort han vaknar ställer han sig upp i spjälsängen. Jag hade tänkt skriva här men ser att du har skrivit detta inlägg så jag kommer också att följa och se om det finns någon som kan komma med bra råd. När jag pratat med BVC om detta har de inte riktigt kommit med något råd men sagt att det är ok att sluta amma. Vi kommer nog börja sluta med nattamningen men något oklart om det kommer hjälpa mot att han vaknar så ofta och det kommer nog inte hjälpa mot att han sätter sig upp i sängen även om man lägger ner honom dåsig. Så tack för att du delar med dig! Och du är inte ensam (och jag vet nu att vi inte är ensamma :-) )