Skaffa barn mot faderns vilja

Jag håller med dig där också Plumpan, om att man bestämmer över sin egen kropp. Men det som jag inte tycker är okej är att "lura" en man till att skaffa barn. Ett one night stand kan ju gå "snett" och sluta med en graviditet men man ska ju absolut inte försöka bli gravid på det sättet... Om man bor tillsammans tycker jag att båda parter måste vara överens innan man skaffar barn, det innebär att man helt enkelt skyddar sig tills båda är redo. Om man ändå skulle bli gravid får man ju ta den diskussionen då, men om man som partner inte stöttar sin sambo/flickvän/fru i hennes beslut om att behålla barnet eller inte så är det kanske inte ett förhållande att bygga vidare på :/

Håller helt mez dig wallentin89 :) Kunde inte sagt det bättre själv!

Jag tycker båda föräldrarna skall vara med på det... för förhållandet och BARNETS skull i första hand. Min syster har en teori om att när hon vill bli mamma så ska hon ut på krogen, hitta en kille hon tycker ser bra ut för att sedan hoppas på att hon blir gravid! -själviskt, knäppt, barnsligt och stackars man och barn!    Vad hade man själv som tjej tyckt och känt om man inte var redo för barn men killen bestämde själv och lyssnade inte alls på tjejens vilja?! Vad hade man själv tänkt oich tyckt om man hade planer för livet de nästkommande åren på att resa, studera, fixa stabil inkomst eller vad det än kan vara, men istället  får man ett brev på posten att..- du jag är gravid och jag tänker behålla det!!    Mitt personliga tycke är att man är 2 om att göra barn.. då ska man också vara 2 om att uppfostra, dela glädjen och sorgen, glada stunderna och även de inte lika glada stunderna. Jag själv saknade min pappa när jag växte upp, vilket jag under uppväxten märkte mer och mer.    Hoppas inte någon tar illa upp 3 Självklart finns det ju olika värderingar i olika fall och man kan inte dra alla över en kam.. Men över lag är detta min personliga åsikt iaf! :)

Ingen som dömt mig i denna tråden, däremot i verkliga livet... Förstår inte vad ni menar med att skaffa ryggrad och att stå upp för sig? Genom att inte göra en abort då? Alla har inte samma anledningar till varför man väljer att gå igenom en abort. Det jag blev provocerad över var inte själva grundfrågan utan på det sätt som tråden utvecklats.

Jag tänker mest att hade min mamma inte stått på sig hade jag inte funnits idag. Sen är väl det bästa om man är överens men det kommer ju komma gånger då det inte är så och är man inte där själv eller iaf varit tror jag det e svårt å uttala sig. Sen kan man ju ha sin ståndpunkt men jag iaf dömer ingen innan jag iaf har bra mer info eller helst inte alls. Tycker i sånna fall det e värre med kvinnor som blir gravid å killen inte vill va med henne av olika orsaker men vill va en del av sitt barns liv å kvinnan straffar killen genom att vägra å sätta käppar i hjulen för hans delaktighet i barnet å på så sätt straffas ju barnet med. Många gånger med samhällets goda min. Så vi kvinnor har trots allt en skränande fördel i detta kring barn å med det oxå ett stort ansvar anser jag, tyvärr utnyttjas det ibland.

Kan inte hjälpa att känna att jag blir lite provocerad, jag har själv valt att göra en abort för några år sedan och lika väl som jag inte ifrågasätter varför en kvinna valde att behålla sitt barn så ifrågasätter jag inte heller varför en kvinna valde att göra en abort. Vad man än väljer att göra så tänker jag att den personen väljer det som är bäst för just den. Vem är jag att döma någon? Jag ångrar inte mitt beslut men det betyder inte att jag tyckte att det var ett lätt beslut, tvärtom...så var det mitt livs tuffaste beslut men också det bästa för Mig just då.

Jaha! Man lär sig nåt varje dag. ;)

JullanGullan; kan inte mamman avsäga sig de pengarna om hon vill? Det är alltså en seriös fråga, jag vet inte hur det funkar. Men som kvinna kanske man inte alls vill ha nåt band till pappan, och då kanske man inte är intresserad av hans pengar heller.

Jag tycker att ja kvinnor kan säga sitt. Men man är två om saken. Och jag tycker det är egoistiskt av kvinnan att behålla de om inte båda vill. Pappan får ju betala sedan fram till att barnet är vuxen.

Plumpan; jag håller med om att det är märkligt att man får göra abort så sent som v 18 tex. Och jag håller med om att man skall planera och ta konsekvenserna. Men jag anser att jag gjorde det. Jag både planerade och tog konsekvenserna. Dock inte på det mest önskvärda sätt. Att jag inte ångrar min abort betyder inte att jag inte ångrar att jag blev gravid från första början.

Plumpan; jag håller med dig, delvis. Dock inte på abort-frågan. Jag var förlovad med en kille, vi planerade barn och hade försökt (halvhjärtat) i ett år. Så insåg jag att jag inte alls ville vara med honom, och i samma veva träffade jag en annan kille som jag blev upp över öronen förälskad i och upptäckte att jag var gravid med min fästman. Jag valde då abort, då jag inte ville ha barnet med min fästman (även fast det då egentligen var planerat) och valde att gå ifrån honom och satsa på den andre killen. Idag är jag gift med honom och vi väntar vårt andra barn. Jag tror att mitt liv hade varit onödigt komplicerat om jag fortfarande hade haft mitt ex kvar i mitt liv och ett barn som skulle skickas mellan honom och mig, och jag ångrar inte min abort för en sekund! Sen håller jag med om att man borde planera, tänka efter och förutse konsekvenser, men ibland blir inte livet som man tänkt..

Preventivmedel är ju ingen stor kostnad och det är ju subventionerat fram tills man är 20 år

Min man och jag blev stontan gravida när jag var 18 år , jag har pcos och har svårt att få barn och ville behålla det han ville inte behålla det då han inte ville ha barn och var 20år så jag gjorde en abort då han sa att jag fick välja på honom eller barnet. Idag är jag 24år gammal och jag ångrar mig fortfarande jag skulle ståt på mig i den situationen isf fick jag en depretion pga aborten jag kunde inte gå i köpcentrum eller vistas bland barn saker utan att börja gråta men vi tog oss igenom denna tid och vid 23 års ålder föddes vår flicka och i dec i år föddes vår andra flicka så pga jag väntade och respekterade hans vak så fick jag mina två änglar några år senare men ibland kan jag fundera och fantisera om min älskade skatt som jag fick offra för det liv jag har idag 💕

Nej men du säger att kvinnor är kvinnofientliga, varför? För att man anser att man är två om ett barn? Inte var 2 om att det ska bli till utan även 2 om att sätta det till världen.

pyretsmamma88. TACK!!!!!!!!!!!! det var det bästa jag läst!!!!!!

Kvinnofientliga kvinnor? Det var att ta i.. Håller med föregående om att vill man så gärna ha barn så finns kliniker till det ist för att förstöra en annan människas liv..

Min pappa fick ett val, han avstod och dessutom krävde innan dess min mamma på en abort. Hon hade ett krav, va delaktig helt eller inte alls, inget hoppande å happande i mitt liv. Han klev av, flyttade utomlands sen och först lagom till min 20 årsdag drygt dök han upp i mitt liv, då med 2 yngre bröder oxå åt mig. Idag ha vi en fungerande relation än om inte som jag å mamma såklart. Tillägg min mamma va 15 då jag föddes. Så även om jag oxå framhåller att man e två om det mesta, kan man inte helt generalisera situation till situation. Jag framhåller ju förebyggande arbete att prata om sex å så med barn å unga å allt som kan komma upp kring det. Enligt lagen är det ju kvinna som bestämmer över sin kropp sen är jag inte rätt å döma nån annan, då jag själv inte varit i den situationen. Men klart tråkigt då man lurar sin partner till en gravidtet å visst jäkligt där killen vill behålla å tjejen ej och klart tvärtom. Men om killen vill å tjejen ej, vad ska man då göra enligt dom som framhåller killens sämre beslutande rätt i detta?! Tvinga tjejen?! Svårt ämne.

min första dotter var inte planerad, var 18 och killen 25. Hade han inte velat ha henne hade jag aldrig behållt henne, hade fakriskt gjort en abort. Som TUR är ville han ha henne skrattade och blev glad när jag berättade vilket jag är så tacksam för idag för hon är verkligen en solstråle. vår andra dotter var planerad. Så ja..

Varför kan inte alla bara få göra de val som är bäst för en själv? För jag kan aldrig veta varför en kvinna valde att gå igenom en abort eller att behålla ett barn, alla har sina anledningar till varför man gör sina livs val. Jag har själv gått igenom en abort (och blivit dömd av andra).... Nu har jag en 4månaders dotter som är väldigt önskad och välkommen 💕.

Många verkar tycka att det räcker att mamman bestämmer... Det är ju lagstiftningen som har bestämt att det räcker att mamman bestämmer. Så frågan är ju redan avgjord... Oavsett vad som händer så är det ju så att det räcker att mamman bestämmer...   Men givetvis är det bäst om man är 2 VUXNA (mogna) människor som bestämmer att man är redo att ha sex tillsammans, oavsett önskade eller oönskade effekter av detta. Är man vuxen nog att ha sex, så är man vuxen nog att förstå att inget preventivmedel är 100% säkert. Men om man använder tex p-piller (på rätt sätt) och även kondom så är risken att bli gravid extremt liten. Är man så rädd för att bli gravid så bör man väl undvika sex som kan resultera i graviditet. Är man inte så rädd för att bli förälder, men tycker att det vore bättre att bli det senare, så kan man ju ha sex som kan resultera i graviditet OCH använda 2 olika p-medel. Skulle oturen ändå vara framme, så vet man ju att risken finns och har medvetet tagit den. Då bör man ju vara redo för föräldraskapet. Skulle man ändå inte vara redo för att bli förälder så får man prata med varandra och försöka komma överens. Går inte det så RÄCKER DET OM KVINNAN BESTÄMMER. Så enkelt är det enligt lagen...

Jag tycker att det är hemskt och lura sin partner som till exempel ta hål på kondomen, säga att man tagit p - piller fast man inte gjort det m.m. Men sen kan det vara som för mig att jag gärna vill ha barn nu och min man vill vänta ett år till men sagt händer det så händer det och vi har oskyddat sex.

jag tycker inte det räcker som ett argument faktiskt, varför kan inte kvinnan då stoppa samlaget om hon vet att mannen inte har skydd?

catpuss jag tycker också din vän gjorde rätt

jag tycker båda ska kunna bestämma. Tycker synd om alla män som blivit pappor emot deras vilja det är inte rättvist för 5 öre.