Min grabb är snart 6 månader. Han gillar att amma till sömns både på natten och dagen. Jag skulle behöva färre uppvak på natten, för jag mår dåligt både kroppsligt och psykiskt. Vi tränar på att somna utan bröstet på dagen. Det lyckas inte alltid, för han blir så ledsen. Råden vi fått är att sluta nattamma helt, i princip bita ihop tills han vänjer sig vid det nya. Jag förstår inte hur jag ska orka det. Känns som jag är två, tre dåliga nätter ifrån att kollapsa. Saker som försvårar är att vi bor så litet, jag kan inte stänga in mig nånstans och sova mig igenom när min man ”tar kampen”. Mannen har dessutom provanställning på ett mentalt krävande jobb. Han behöver mer sömn än mig för att kunna jobba. Finns det någon som har lyckats sluta nattamma utan allt för mycket bråk? Hur gjorde ni? Kan man skära ner (att han får amma en gång t.ex) eller blir bebisen ”förvirrad” då? Kan man sluta på ett lite mjukare sätt, så att man inte behöver ha tims-långa gråt under natten? Jag skulle vara helt okej att nattamma en eller två gånger, bara man får sova ostört där emellan.
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Hej! Hur har det gått? Har ni slutat nattamma helt nu? Jag är i liknande sits med min dotter på 6 månader, som vaknar varannan timme och ibland varje timme på natten. Jag känner mig helt förstörd och tänker också att jag på sikt skulle vilja sluta nattamma. Men vågar inte ta steget än eftersom nätterna är så tuffa just nu. Är inte riktigt redo för ännu fler tuffa nätter.
Vi gick igenom avvänjning för några veckor sedan. Vi hade sagt från början att blir det för tufft under natten då ammar jag sonen men det gick förvånansvärt bra! Men hade det inte gjort det så hade vi inte hållt fast benhårt vid avvänjning. Första natten var värst. Jag sov i vardagsrummet och maken tog sonen i sovrummet. Nattningen tog en timme och han grät i famnen på min man men sen så tvärsomnade han och sov till 04.30 och då var han vaken igen en timme och sov sedan till 07. Maken var hemma då så han gick och la sig i sovrummet medan jag tog sonen i vardagsrummet så att han fick sova ostört en till två timmar innan han var redo för dagen.. resterande nätter var det kortare tid av tröst innan han somnade och sonen har fortfarande uppvaknanden.. vi har haft honom i famnen vaggandes men försöker öva in nu att han ska somna i spjälsängen.. så vi är inte 'i mål' än, om man nu blir det.. Har din man möjligheten att ta nätterna i samband med helg och att du sen tar över under arbetsveckan? Jag har fått ha en tröja för att sonen inte ska komma åt brösten så lätt.. och jag har försökt ha honom uppe vid axeln så han inte ligger emot.
Jag trappade ner tillfällena på natten istället för att sluta tvärt! Tror på mjuk utfasning för bebisens bästa. Jag började med att öka tiden mellan amningarna på natten och vaknade han innan "rätt" tid så la jag en hand på honom/vaggade eller la honom bredvid mig i sängen och bumpade honom i rumpan. Sen fanns det tillfällen där han blev helt hysterisk istället för "bara" ledsen och då fick han amma eller ha flaska. Han har alltid vaknat ofta och gör det fortfarande så det är inte säkert uppvaken slutar bara för att man drar ner på amning men det tar iaf mindre energi och när jag märker att han inte kommer somna om i sin säng även med en hand på magen så får han komma upp och sova bredvid. Han är 16 månader nu så man har lärt sig att göra det som ger en mest sömn för oss båda!