Hur ska man natta någon som vägrar ligga ner? Jag vill helst att min 9-månaders ska somna på samma ställe som han ska sova sen, dvs i spjälsängen, men sedan han lärde sig att krypa för drygt två månader sedan så har nattningarna varit skitjobbiga. Tidigare kunde vi lägga honom i sängen och han låg och lekte i typ 10 minuter innan han somnade. Jätteskönt! Nu däremot måste vi vagga och hyssja tills han somnar i famnen, för att sedan lägga ned honom i sängen. Detta resulterar i att han vaknar tidigt och är jätteledsen och vägrar somna om någon annanstans än i vår säng. Hur länge ska detta pågå? Ska han hålla på tills han kan gå själv? Det känns som att vi har en väldigt aktiv, och väldigt tung, 2-månaders just nu 😑
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Hur reagerade han när ni bara lade ner honom igen? Blev han arg eller ledsen, eller stäklde han sig bara upp?
Vi körde på att trötta ut sonen. Ställde han sig upp så lade vi ner honom igen och höll på så tills han låg kvar. Nu är han 17 månader och senaste veckorna hemma hos farmor har han också varit bökig. Då har vi tagit nappen ifrån honom tills han slutat böka. Igår kväll tog jag nappen och frågade om han skulle sova. Då la han sig ner och fick nappen tillbaka. Två såna vändor blev det innan han somnade.
Han vaknar inte för att han är hungrig, det har han inte gjort sedan han var 5-6 månader. Nu lägger vi över honom i vår säng när han vaknar och är ledsen och han verkar sova bra där så jag får väl vänja mig. Jag sover inte bra när han ligger i vår säng, dels för att han rör sig så mycket och dels för att jag är orolig för att han ska ramla ner. Nu ska sambon vara föräldraledig en månad så nattningarna är iaf inte längre mitt problem. Vi får se om han orkar natta i flera timmar några kvällar...
Vaknar han för att han är hungrig? Sover han bättre hos er?
Jag har så svårt att se att det kommer gå över snart, jag har hela tiden tänkt 'när han lär sig krypa så lugnar det sig'/'när han lär sig stå lugnar det sig' osv osv, men det har bara blivit värre! Det känns som att det kommer pågå tills han är några år 😩 Här snackar vi inte minuter, det rör sig om timmar! Jag har testat att låta honom hålla på, men om man är i rummet så vill han leka och lämnar man rummet så blir han ledsen (eftersom han är skittrött). Jag vet inte om jag har tålamod att hålla på och lägga honom halva kvällen. De värsta kvällarna är som i kväll, när han somnar i famnen (efter lite kamp) för att sedan vakna när man lägger ned honom. Och så är han snabbt på fötter. Vi snackar om en unge som kan ställa sig upp i sömnen! Det känns hopplöst.
Sonen gjorde likadant i den åldern. Vaknade mitt i natten och tyckte vi skulle prata 😊 var han inte ledsen eller hungrig så kunde han tumla runt lite, stå en stund sen la han sig ner och somnade om igen. Vi låtsades sova så han förstod till slut att det inte var någon ide. Var han ledsen så fick han sova mellan oss. Vi var/är inte så stenhårda med att han måste sova själv. Ibland är det skönt att bara få sova än att krångla med var han ska sova. Det kommer nog gå över snart.
Vi låter Lillan ställa sig, plockar upp henne och gosar lite eller kramar eller vyssjar sedan ner igen. Från början höll hon på 40 minuter ibland, nu somnar hon oftast på 5-20 minuter