Varannan helg får vi hem mina tre bonussöner, energifyllda och högljudda, än så länge har vi bara märkt vad glad vår bebis när dom kommer, nån söndag när dom åkt hem så har han vart lite skrikig på kvällen, men inte mer. Den här helgen har vi vaknat flera gånger av att bebis gallskriker på natten, skriker en bra stund o sen somnar om. Nu har jag börjat fundera på om han kan bli överstimulerad utav att barnen kommer, han är ju inte van med det i hemmet hela tiden. Kan det visa sig på det här sättet isf, eller är det förmodligen inte sammankopplat med de, är det nån som har erfarenhet av detta?
Var är jag?
I Föräldrasnack så kan du fråga och besvara frågor och dela din erfarenhet med andra!
Kan säkert vara så att bebis blir överstimulerad MEN det är inget jag isåfall skulle fästa jättemycket vikt vid eller göra annorlunda. Att ha syskon är en naturlig del av er bebis liv! Tror det gör mer skada för syskonrelationen att försöka "skydda" bebisen än att det får bli lite mycket ibland bara. Jag har tre barn, mina två äldsta på 7 och 8år varannan vecka. Har börjat märka tydligt att dom veckorna dom är här är bebis jätteglad MEN också att han blir väldigt trött. På måndagen efter sover han stor del av dagen för att det varit så intensivt för honom jämfört med hans "lugna" veckor då det bara är han och jag. Jag tänker att det är en naturlig del i att vara en minsting och gör inget för att begränsa syskonen i deras sätt att vara med honom eller att dom ska vara tystare etc. Livet är livet och med fler barn blir det lite rörigare :)
Tack för svar. Han somnar inte om utav sig själv utan ja måste komma o trösta. Får helt enkelt se hur det utvecklar sig då, fick en tanke av att det kunde va överstimulering bara då även jag tycker det blir mkt och intensivt när barnen kommer då det finns lite diagnoser etc. Nattskräck försökte ja googla lite på för ja vet inte så mkt om de, men blev inte mkt klokare.
Är det en enstak händelse så är det nog inget att tänka på. När de små växer så kan det vara allt möjligt från överstimulering, tänder, sjukan på gång, nästa utvecklingssteg, att bebisen har blivit tillräckligt gammalt att märka att de försvinner och sakna dem, eller bara nattskräck som de kan få (låter mycket som det sista om han bara somnar om av sig själv). Jag har inte erfarit att mycket mer umgänge skulle göra att mitt första barn skulle vakna på natten, men hon kunde bli överstimulerad. Däremot har jag erfarit lite av alla andra saker som jag nämnde ovan och som ledde till att barnet vaknade och grät på natten, upp till flera gånger. De flesta gånger om hon vaknade och blev riktig ledsen så lugnade hon sig inte förrän jag kom till rummet och kramade eller vaggade henne (när hon var under 1 år). Det där med nattskräck scenarion är något att de är hmm som att de fortfarande sover och inte riktigt kontaktbara, somnar om efter en stund själva, men det har kanske hänt några fåtal gånger.